Läs senare

Är du en ”sjobbare”?

AktuelltGår du till jobbet fast du är sjuk? Då är du inte ensam. Majoriteten av fritidspedagogerna uppger att de ”sjobbar” minst två gånger om året och toppar därmed den svenska sjukjobbarligan tillsammans med förskollärare. Men varför ser det ut så här?

Är du en ”sjobbare”?
Många av dem som jobbar fast de är sjuka säger att de inte vill ställa till det för kollegor och barn genom att stanna hemma. Foto: Istock

Det finns inga andra yrken med lika hög sjuknärvaro som fritidspedagoger, förutom förskollärare, där det förekommer i lika stor utsträckning. Enligt Arbetsmiljöverkets rapport om arbetsmiljön som släpptes förra året har så många som 67 procent under en ettårsperiod arbetat flera gånger trots sjukdom. Att sjobba är vanligast bland kvinnor och i kvinnodominerande yrken. Att inte vilja belasta sina kollegor men också känslan av att ingen annan kan göra ens jobb, är enligt rapporten de vanligaste orsakerna till att man inte stannar hemma och vilar upp sig när man är sjuk. (Statistiken gäller bara befattningen fritidspedagoger och inte lärare i fritidshem)

För Cyrene Martinsson Waern, som har lång erfarenhet av arbetsmiljöfrågor på lokal nivå, men som numera arbetar på riksnivå som Lärarförbundets arbetsmiljöexpert, är sjukjobbandet ett problem som har hängt med under många år.

– Dels kan du smitta övriga, dels kan sjukdomen bli värre om du inte tar det lugnt och återhämtar dig, säger hon.

Cyrene Martinsson Waern.

Ibland är det så enkelt att du vet att kollegorna får mer att göra om du är borta eller att du själv får mer att göra när du kommer tillbaka. Ibland beror sjobbandet på att man helt enkelt inte vill utsätta barnen för de risker som det innebär med för få fritidspedagoger och lärare i fritidshem på plats. Men att få bukt med sjuknärvaron är inte en enkel fråga för fackförbundet.

– Många är engagerade och ansvarsfulla och vi kan ju inte tvinga någon att stanna hemma, men vi ser att problematiken med sjukjobbandet ökar, säger hon.

I stället måste facket angripa problemet ur ett arbetsmiljöperspektiv.

– Budgetproblem kan göra att man inte tar in vikarier. En av orsakerna bakom sjukjobbandet som vi ser är slimmade organisationer. Luft i systemet kan vara lösningen. Om någon har valt att gå ner i tid, kanske den personen ändå har möjlighet att tacka ja till extra arbetstid periodvis, säger hon.

Det dåliga samvetet gentemot överbelastade kollegor kan vara en orsak till att man biter ihop fast man borde ha unnat sig en vilodag. En annan anledning kan vara ekonomin. 2014 började Lärarförbundet jobba för att arbetsgivaren skulle ta större ansvar för till exempel smitta vid kräksjuka. Det ledde till att Sveriges kommuner och landsting gjorde en överenskommelse med facken om att anställda som drabbats av kräksjuka kan vara hemma två dagar extra med full lön i stället för att komma tillbaka och riskera att smitta kollegor eller barn med kräksjukan på nytt, om chefen beslutar det. Avtalet om ”avstängning” står inskrivet i Allmänna bestämmelsernas paragraf 10.

– 2014 gjorde även de politiska partierna ett uttalande om att de skulle se över karensdagen. Tyvärr har det inte gett något mer än så länge, men Lärarförbundet fortsätter att trycka på i frågan gentemot ansvariga beslutsfattare, säger Cyrene Martinsson Waern.

ur Lärarförbundets Magasin