Läs senare

Att ha ont kan vara ett tecken

Stress är ett problem, inte bara för vuxna utan också för barn. Fritidspedagoger behöver inte värdera eller bedöma barnens prestationer, därför är de särskilt lämpade att hjälpa och lindra barnens stress.

14 Jun 2012

 Illustration: Magnus PongFrågar man barn mellan sex och tio år vad stress är, får man förmodligen svaret att det är att ha bråttom. Barn associerar inte stress med exempelvis känslor av övergivenhet och utsatthet. Vi som är vuxna vet att stress kan vara så mycket mer än tidsbrist. En vardag som man inte kan påverka, en separation, en otydlig chef.
– Under småbarnsåren är det mamma och pappa som barnen knyter an till. När de börjar skolan är det nya vuxna som blir betydelsefulla för anknytningen. Lärare blir mycket viktiga personer, säger Peter Währborg som är stressforskare, familjeterapeut och hjärtläkare från Göteborg.

Han menar att personalen på fritidshemmet kanske är extra viktig för barnet. En god relation där kan liknas vid en relation mellan förälder och barn. Fritidspedagoger bedömer och värderar inte barnens prestationer så som andra lärare gör. Barnet blir istället bekräftat för den det är, oavsett vad hon eller han presterar.

Peter Währborg började forska om barn och stress för cirka 15 år sedan. Nu reser han runt och föreläser om det, både i Sverige och internationellt, men arbetar också som läkare och familjeterapeut.

– I industrisamhället var det maskinerna som företagen månade om. Nu är det människorna som måste få möjligheter att klara av saker. Det är viktigt för barn att få leka, men det allra viktigaste är att de får bekräftelse. Där har vi ett gemensamt vuxenansvar. Jag håller med om ordspråket som säger att ”Det krävs en by för att fostra ett barn”. I detta har fritidspedagogerna en utomordentligt stor betydelse, säger Peter Währborg med eftertryck.

Att inte kunna påverka sin vardag är stressande, även för barn. Vuxna bestämmer vad, när och hur saker ska göras, och barn får finna sig i det. Det kan ge barnet trygghet, för det är inte alltid som ständiga val är så hälsosamma. Men när vuxna är otydliga och svåra att tolka, kan det leda till stress.

I barnens värld är den otydliga chefen läraren som inte förklarar på ett sätt som går att förstå. Det är när bedömningar av prestationer för att uppnå mål används på fel sätt eller är otydliga. Eller kanske en älskad lärare som plötsligt slutar.

Men det är inte bara händelser som faktiskt inträffar som stressar, det gör också fantasier om, eller oro inför något.Porträtt Peter WährborgEn lagom mängd stress ger en skjuts i utvecklingen, både för barn och vuxna. Kroppen förbereder sig för handling och uppmärksamheten skärps. Klarar man uppgiften, leder stresspåslaget i förlängningen till ökad självkänsla och större förmåga att klara av svårigheter.

– Hjärnforskningen har gjort stora framsteg de senaste decennierna. Vi vet numera att kortvarig stress gör att det bildas mer och fler kopplingar mellan nervcellerna i hjärnan. Det i sin tur underlättar inlärning, berättar Peter Währborg.

Men när stresspåslaget blir för stort är det bara negativt. Kraftig stress förändrar hjärnan och hämmar nervsystemets utveckling. En stressad person kan i längden få problem med minnet och få svårare att lära sig nya saker. Dessutom kan hjärtat påverkas redan i unga år.

– Man sa förr att svårigheter härdar, men det är inte sant. Övergrepp och traumatiska upplevelser leder aldrig till något gott. Vi vet också att mobbning och långvarig stress alltid är dåligt. Vi måste utsätta oss för påfrestningar, men det är aldrig utvecklande att ha brist på kontroll, påpekar Peter Währborg.

Vuxna och barn reagerar på stress på liknande sätt. Och det finns tecken som man ska vara observant på.

– Irriterade, frustrerade och aggressiva barn är en varningssignal. Men även de som drar sig undan, som är ångestfyllda, kan vara stressade. Möjligen är det könsbundet att pojkar är mer utåtagerande, medan flickor vänder stressen inåt. Nedstämdhet, depression och bristande motivation ska man också vara uppmärksam på, säger Peter Währborg.Illustration: Magnus PongPå en direkt fråga kan barn ha svårt att svara om de är stressade eller inte. Barn kanske inte alltid har den självkännedom som krävs för att analysera sitt eget mående. Men vi vet att både barn och vuxna kan reagera med fysiska besvär som ont i huvudet, i magen eller kanske illamående.

Därför använder inte Peter Währborg ordet stress när han intervjuar barn. Han frågar dem istället: ”Har du ofta ont i magen?” eller ”Är du ofta arg?”.

– Barn och stress är ett område som är ganska dåligt studerat. De studier som har gjorts håller inte tillräckligt hög vetenskaplig nivå. Men man kan säga att alla studier som gjorts visar tendenser att stress har ökat bland barn, även om man inte har mätt på ett tillförlitligt sätt, säger Peter Währborg,

Han talar om copingstrategier som ett viktigt verktyg för att minska stressnivån. Vuxna måste hjälpa barnen att hitta strategier som leder till lugn och ro.

Här är några av Peter Währborgs förslag:

  • Fysisk aktivitet
  • Avslappning
  • Varje barn kan ha en liten vrå på fritidshemmet, där man får vara ifred för sig själv en stund under dagen. Kanske läser man, lyssnar på musik eller bara vilar en stund.

– Fritidshem som arbetar efter I Ur och Skur-metoden, att man är ute i alla väder, är bra från stressynpunkt. Dessutom kan man regelbundet arbeta med tekniker för avslappning. Bland annat har jag studerat de goda effekterna av regelbunden avslappning på skolor i Göteborg, berättar Peter Währborg.

Läs mer om barn och stress

”Stress och den nya ohälsan” (2:a uppl.)
Peter Währborg (2009)
Stockholm: Natur och Kultur.

”Om barn och stress och vad vi kan göra åt det”
Ylva Ellneby (2000)
Falköping: Natur och Kultur.

”Barn och stress – En studie om svenska skolbarns relation till stress i fritidshemsmiljön”
Kristina Nilsson (2011).

”Stress hos barn i förskolan och grundskolan – En enkätstudie om hur pedagoger kan förebygga stress i barns dagliga rutiner"
Anneli Björk och Ingela Lorin (2010).

ur Lärarförbundets Magasin