Läs senare

Bara teknik räcker inte

ForskningYoutube, Spotify och självinstruerande datorprogram kan vara bra redskap när barn ska lära sig musik. Men de kan aldrig ersätta fritidspedagogernas roll i lärandet, visar Pernilla Lagerlöfs forskning.

26 Aug 2016

Hur kommer det sig att du har forskat om barns samspel och lärande i förhållande till musikteknologi?

− Jag fick en förfrågan om att vara med i EU-projektet MIROR. Det handlade om att utveckla ett självinstruerande datorprogram i musikimprovisation för barn. Jag och en annan forskare skulle studera barn i fyra- respektive åttaårsåldern som gick i svensk förskola eller fritidshem, när de använde programmet utan att lärare eller kamrater fanns med. Resultatet skulle jämföras med studier som utförts på samma sätt i andra EU-länder. Det var ursprungstanken. Men när vi träffade barnen, började vi tänka om.

Hur menar du?

− Vi märkte att barnen snabbt tappade intresset för datorprogrammet och avbröt aktiviteten. Åttaåringarna sökte bekräftelse och hjälp hos fritidspedagogen eller hos sina kamrater. Men eftersom observationerna skulle jämföras med barn i andra länder, kunde vi inte tillåta någon kontakt med andra. Det var då som vi bestämde oss för att förändra studien. Vi utökade undersökningen med att även observera vad som hände när sexåringar gavs möjlighet att involvera vuxna och kamrater i sitt användande av musikprogrammet.

Kan du kort berätta om hur musikprogrammet fungerar?

− Programmet, som heter MIROR impro, installeras på en dator som ansluts till en synthesizer. När den som spelar på synten gör en paus, ”svarar” datorn och spelar tillbaka ett svar som låter snarlikt. Barnet och datorn ska turas om att spela och förhoppningsvis uppstår det en musikalisk dialog. Eftersom programmet uppges vara självinstruerande är det tänkt att en pedagog är överflödig i lärandeprocessen.

Hur har du gått tillväga?

− Totalt ingår 21 barn på ett fritidshem och en förskola i studien. Jag har videofilmat när barnen provar musikprogrammet och sedan analyserat deras handlingar, kommunikation och samspel. Det är framför­allt observationerna av sexåringar i fritidshem eller på förskola som ligger till grund för avhandlingen, eftersom de tillåts att ha kontakt med pedagoger och kamrater när de använder programmet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

− Även om tekniken sägs vara självinstruerande och ska fungera som en artificiell lärare, visar resultaten att när en person med mer erfarenhet, exempelvis en fritidspedagog, engagerar sig och samspelar med barnen ökar möjligheterna att utveckla lärandet. Fritidspedagogen kan behöva förklara på vilka olika sätt som datorprogrammet kan användas. Det har också stor betydelse att fritidspedagogen hjälper barnen att sätta in aktiviteten i ett sammanhang så att den blir meningsfull för dem.

− Det förvånade mig hur barnens låtsaslekar och tidigare erfarenheter av till exempel konserter eller körsång, fick sådan betydelse när de använde programmet. Några av barnen lekte att de var konsertpianister när de spelade på synten, trots att de var oerfarna pianister. Ett annat barn med körerfarenhet lekte att hon var körledare och instruerade sina kamrater hur de skulle spela. Som fritidspedagog kan det vara viktigt att vara med och delta i barnens låtsaslek för att hjälpa dem att göra aktiviteten meningsfull.

Kan du ge exempel på hur fritidspedagogens samspel med barnen leder till lärande?

− Ett exempel är när två barn på fritidshemmet försöker komma överens om hur de ska använda datorprogrammet. Men de har olika uppfattningar om vad de ska göra. Stundtals kan de samordna de aktiviteter och låtsaslekar som uppstår, men för det mesta sker användandet slumpartat och ostrukturerat. Det är först när pedagogen samspelar med barnen, till exempel genom att ge dem verbala instruktioner om hur datorprogrammet fungerar, att påminna barnen om tidigare musikerfarenheter och att hjälpa dem att hitta ett mål för aktiviteten som det skapas förutsättningar för ett gemensamt lärande.

Är det någon teoretiker som har stor betydelse i din avhandling?

− Ja, Lev Vygotskij. Avhandlingen bygger mycket på hans syn på lärande, som bland annat handlar om att barn lär sig i samspel med andra och av personer som är mer erfarna. Fritidspedagogen har därför en mycket viktig roll att fylla. Vygotskij framhåller också lekens betydelse för att skapa mening åt aktiviteter. Han menar att det är genom meningsskapande som lärande kan ske.

Kommer det att bli mer musikteknologi på fritidshem i framtiden? Och vad kan den tillföra?

− Ja, det blir nog mer vanligt. Framför allt genom program som Spotify och Youtube, som barnen redan är bekanta med. Musikteknologin kommer att underlätta för barnen att vara med och välja ut låtar som de känner igen och gillar.

− I dag kan musiken ofta bli ett medel för att lära sig andra saker, till exempel språk. Genom ny teknik kanske musiken kan bli mer ett ämne i sig, till exempel genom att det blir enkelt att lyssna på musik tillsammans på Spotify och kanske även få i gång samtal om hur musiken låter. I dag är det vanligt att musik kopplas samman med att sjunga, spela och uppträda, men att lyssna på musik är lika viktigt.

Går det att överföra dina resultat till datorprogram och appar som inte handlar om musik?

− Ja, det tycker jag. Som pedagog behöver man ha ett kritiskt förhållningssätt till teknologin och vara medveten om vilken syn på lärande som datorprogrammet eller appen grundar sig på. En fråga som pedagoger kan ställa sig är om det mekaniska lärandet som sker via datorprogrammet är tillräckligt eller om det också behövs en dialog med barnet för att lärandet ska utvecklas.

Hur kan fritidspedagoger ha nytta av din avhandling?

− Jag hoppas att de ska bli stärkta i sitt självförtroende och förstå hur stor betydelse de har för barns lärande, även när den digitala teknologin blir alltmer vanlig i fritidshem.

Vem?

Pernilla Lagerlöf, universitetslektor vid instutitionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet.

Vad?

Disputerade med avhandlingen Musical Play: Children interacting with and around music technology 8 april 2016. Den kan laddas ner på: https://gupea.ub.gu.se

 

Läs mer om EU-projektet MIROR (Musical Interaction Relying on Reflexion): www.mirorproject.eu

Pernillas tips om musikteknologi

  • Använd Spotify eller Youtube för att hitta låtar som barnen tycker om och som de kan relatera till.
  • Välj ut en låt som ni lyssnar på tillsammans.
  • Spela upp låten i olika versioner. Prata om hur det låter. Exempel på frågor: Vad finns det för skillnader och likheter mellan versionerna? Går låten snabbt eller långsamt? Vilka instrument hörs? Hur låter sången?
  • Uppmuntra barnen att lyssna och känna musiken i sin kropp. ­Musik­ handlar inte bara om att spela och sjunga, utan lika mycket om att lyssna. Övningen handlar om att träna musiklyssning och utveckla barnens förmåga att prata om och analysera musik.

Spara

ur Lärarförbundets Magasin