Läs senare

Barnen hakade på #Metoo

#MetooMånga barn har snappat upp metoo på nätet och ställer själva frågor. Det är ett bra tillfälle att prata om sexuella ofredanden, säger Linnea Malmsten, lärare på IKT-fritids i Nacka.

av Sara Djurberg
07 Feb 2018
07 Feb 2018
Januari 2018, Stina Velocette uppträder under arrangemanget i Göteborg för alla som står bakom #metoo-uppropen. Forskning visar att sexuella trakasserier inte tas på allvar i skolan. Foto: Thomas Johansson/Tt

På Sågtorpsskolan i Nacka väckte eleverna själva frågan efter att ha sett hashtaggen metoo i sina sociala medier. Flera hade skrivit metoo utan att förstå vad begreppet stod för.

– En tjej som hade skrivit metoo på sitt Instagram kom och frågade vad det betydde. När vi pratade om det och förklarade vad sexuella trakasserier är tog hon bort det, men några tjejer som hade varit med om det lät det stå kvar, säger Linnea Malmsten, lärare i grundskolan och på fritids i årskurs 1–3.

Hon tycker att det är enklast att ta upp metoo och sexuella trakasserier när barnen själva lyfter frågan.

Linnea Malmsten, lärare på IKT-fritids.

– Till exempel när en elev kommer och säger: ”Nån skrev hora till mig, vad betyder det?”. Då förklarar jag det. Barnen har garant­erat mött de här orden på nätet eller på skolgården, säger Linnea Malmsten.

Vuxna blundar dock ofta för sexuella trakasserier i skolan, ­visar forskning av Katja Gillander Gådin, professor i folkhälsa vid Mittuniversitetet. Orsakerna är okunskap och att det saknas metoder för att upptäcka och ta itu med problemen i tid. Speciellt yngre tjejer i årskurs 1–6 har svårt att bli tagna på allvar när de utsätts, enligt henne.

Linnea Malmsten tror att en anledning kan vara att många pedagoger tycker att det är jobbigt att prata med barn om tunga ämnen som sex och trakasserier.

– Jag tror att det är superviktigt att man pratar om de här begreppen. Barn vet vad mobbning är, men det är ett förlegat uttryck. Vi har flera diskrimineringsgrunder, som vi kan prata om: vad är kränkande behandling, trakass­erier och diskriminering?

– Ta samtalet direkt när något händer, säger hon. Hon nämner en incident då några tjejer i tvåan blev slagna på rumpan av en klasskamrat.

– Då diskuterade vi det: hur var det med metoo nu igen? Man får förmedla den andra elevens känslor: ”ser du att hon är illa berörd nu?” Eleven förstod då att han tagit på hennes kropp på ett sätt som inte är okej, säger Linnea Malmsten.

Ett bra sätt att få igång samtalen är att prata med barnen om vad de gör på internet och själv spela och testa apparna som de använder. Då kan man själv ta upp att man fått kränkande kommentarer på nätet.

Det är garanterat någon som känner igen sig. Sedan kan man förklara det utifrån ett värdegrundssamtal. Att aktivt jobba med värdegrundsfrågorna kopplat till barnens nätvanor tror jag är nyckeln till att komma vidare med metoo, könsroller, sexuella kränkningar och de juridiska aspekterna om vad som är olagligt.

Fotnot:

Regeringen förbereder en lagändring som ska stärka skyddet för dem som utsätts för sextrakass­erier i skolan. Enligt förslaget ska Skolinspektionen få ansvaret för att utreda anmälningar, i stället för som i dag Diskrimineringsombudsmannen.

ur Lärarförbundets Magasin