Läs senare

Lärarförbundet: ”Bättre villkor behövs”

De nya grundlärarna med inriktning mot fritidshem måste vara noga med att få rimliga arbetsvillkor både för tiden i fritidshemmet och de ämnen de undervisar i, menar Lärarförbundet.

08 Apr 2016

Foto: Johnér

Fritidspedagoger har i många år arbetat som lärare i vissa ämnen, trots att de saknar formell utbildning för det. De som har den examen som infördes 2011, grundlärare med inriktning mot fritidshem, har via legitimationsreformen fått formell behörighet i ämnena och därmed det fulla ansvaret för dem.

– Fritidspedagoger har länge arbetat i både fritidshemmet och skolan. Ofta har de haft dåliga förutsättningar, som ingen eller väldigt lite planeringstid både för fritidshemstiden och ämnena. Det är ingen skillnad i praktiken nu, skillnaden är att det uppmärksammas, i och med legitimationsreformen och lärarbristen, säger Line Isaksson från Lärarförbundets förbundsstyrelse.

Är man anställd som exempelvis bildlärare har man ansvar för ämnets upplägg, elevernas utveckling och betygssättning i år 6. Dessutom är du som lärare i fritidshem ansvarig för fritidshemmets utveckling och pedagogik och behöver planera även för det. Dilemmat är att lärare i skolan och fritidshemmet har olika anställningsvillkor. Är man anställd som lärare i grundskolan har man i regel en ferieanställning, med liknande konstruktioner i olika kollektivavtal. Det innebär bland annat att man har en års­arbetstid som är koncentrerad till terminerna och under sommaren ferier med ferielön. De flesta lärare i fritidshem har semester­anställning. Detta eftersom fritidshemmet är öppet när skolan är stängd. Fritidspedagoger har i över 20 år beordrats att rycka in som vikarier i olika ämnen i skolan, trots att deras utbildning hade en annan inriktning. Ibland har de kunnat förhandla upp sin lön lite grann, vid längre vikariat till exempel. I dag, när lärare i fritidshem har examen och legitimation i ämnen, förväntas de arbeta i båda verksamheterna. Då måste man också ha både lön och arbetsvillkor som gör detta möjligt. När lektionerna är slut kanske det läggs en gemensam planering med kollegor – men då öppnar ju fritids och lärare i fritidshem ska arbeta där, som är deras huvuduppdrag.

– Det är väldigt rörigt. Det är lärarbrist och rektorerna tittar på vad man har på sin legitimation. De sliter i lärarna i fritidshem men ger dem ofta inga bra villkor, många lärare i fritidshem är stress­ade, säger Line Isaksson.

Hon berättar att hon har arbetat med att sätta fokus på den här frågan i Lärarförbundet i flera år och menar att det måste gå att lösa i befintligt kollektivavtal. Line Isaksson menar att det här kan vara ett sätt för lärare i fritidshem att fixa bra avtal, när det blir synligt vad man faktiskt gör och att man måste ha planeringstid både för ämnena i skolan och för fritidshemmet. Tilläggen till läroplanen som kommer i höst visar ju faktiskt att det är en pedagogisk verksamhet man har där, om någon rektor skulle ha missat det.

– Egentligen borde det inte vara konstigare att sätta ett schema för en lärare i fritidshem än för en annan tjänsteman. Man vet vad som ingår i arbetet och vad man behöver för att det ska gå ihop.

Avtalsordlista

Bilaga M är den bilaga till det kommunala avtalet som innehåller den så kallade ferieregleringen

för lärare.

Feriereglering innebär att årsarbetstiden är uppdelad i en del reglerad tid och en del förtroendearbetstid.

Den reglerade tiden är 1 360 timmar som förläggs till 194 dagar.

Förtroendearbetstid är tid som arbetstagaren själv har arbetsgivarens förtroende att bestämma när och var den ska förläggas.

Semesterreglering innebär att arbetstiden förläggs till i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka. Utifrån ålder och avtalsområde har man sedan i normalfallet mellan 25 och 35 semesterdagar att ta ut.

Källa: Lärarförbundet

ur Lärarförbundets Magasin