Ingår i temat
Gruppen
Läs senare

Bygg trygghet för livet

Jobba med gemenskap och relationer i barngruppen. Det är fritids kärnuppdrag. Men det finns utmaningar – som stora barngrupper och en rädsla att störa den fria leken.

23 Maj 2016

Vad bra att ni skriver om gruppen! Det är Maud Ihrskogs första reaktion när tidningen kontaktar henne. Hon är fritidspedagog och föreläsare och har forskat om barns kompisrelationer. Att arbeta med gruppdynamiken och utveckla samspels­förmågan är fritids viktigaste uppdrag tycker hon.

– Man kan inte vara trygg ensam. Det är de andra runt om en som skapar tryggheten.Dessutom är demokratiska värden, som tolerans och ansvar, en del av fritidshemmets mål. Här lär man för livet och där ingår att fungera i grupp – även om man inte kan älska alla.

Marianne Dahl, lärarutbildare och forskare vid Linnéuniversitetet, håller med.

– Man måste kunna initiera samspel, ta en position och hantera vinst och förlust. Det är lärorikt.

Det gynnar dessutom barns lärande. Många minns den gamle pedagogikgurun Vygotskijs teori som säger att vi lär oss bäst i samarbete med andra. Den som kan lite mer drar med sig den som kan lite mindre och de som kan olika saker drar nytta av varandra.

I en ny svensk forskningsöversikt om fritidshem beskrivs förmågan att arbeta med barns relationer som kärnan i fritidspedagogiken. En av de viktigaste kompetenserna hos läraren är förmågan att bedöma och tolka sociala situationer för att stödja barn vidare i sin utveckling. Liksom att konstruera aktiviteter och miljöer som leder till gemenskap.

– Det är i skolåldern barn lär sig det sociala spelet. Med syskon kan de göra på ett sätt – familjen har man alltid kvar – men beter man sig illa i skolan får man inte vara med, säger Maud Ihrskog.

Kompisar påverkar studieresultaten positivt. Enligt forskaren John Hattie är kamratpåverkan och program för att utveckla social förmåga och kamrat­relationer av stor betydelse. Dessutom är de relationer man har som barn viktiga för hälsan resten av livet. Barn med låg kamratstatus löper ökad risk att drabbas av psykisk sjukdom, hjärtsjukdom och diabetes som vuxna, visar en studie av Ylva Almquist, professor i sociologi vid Stockholms universitet. Om det är stora statusskillnader i en klass ger det sämre hälsa i vuxenlivet även för barnen med hög status. I det här sammanhanget handlar det om personlig status, inte ­socioekonomisk, även om det också kan finnas en koppling däremellan.

Så hur gör man att få gruppen att fungera i praktiken? Studier visar att de strategier pedagoger använder är att finnas till hands, skapa förtroende, sätta upp tydliga regler, och se till att de följs, och arrangera aktiviteter där fler blir delaktiga. ­Genom enskilda barnsamtal kan de vuxna ta reda på: Hur vill du ha det på fritids och vem vill du leka mer med om du fick önska?

Marianne Dahl tycker att fritidspedagogerna kan arbeta mer med barns ”gemenskaper”, som hon kallar det. Skolklassens grupperingar håller sig ofta intakta även på fritids, även om vissa barn är överträdande i vissa aktiviteter. Hennes senaste studie visar att fritidspedagoger ofta har en bra blick för vilka kompisgäng som finns. Men de vuxna däremot ser kanske inte: vad samlas barnen runt, vad pågår i ­deras gemenskap och hur kan jag som pedagog utmana den? En annan upptäckt är att pedagogerna helst vill att klimatet ska vara harmoniskt och konfliktfritt.

– Man kanske inte har tid att se konflikterna som något viktigt i barns lärande, säger Marianne Dahl.

Maud Ihrskog tycker att personalen behöver bli bättre på att gå in i leken för att stötta grupprocessen.

– Vi har kommit ifrån det. Alla säger att barn ska få leka vad de vill. Vuxna vågar inte klampa in utan tänker att det fixar de själva. Men det ger inte bra social kompetens till de barn som behöver utveckla det.

Målet måste vara att alla barn på fritids kan gå in i och ut ur grupper och dela lekens låtsasdimension med andra, tycker Maud Ihrskog. Jobba medvetet. Skriv upp vilka barn som leker ihop med vilka och var. Använd det för att sätta ihop nya grupper, tipsar hon.

Hon slår också ett slag för andra gemensamma aktiviteter mellan vuxna och barn, som utepedagogik och lekar i storgrupp.

– Om alla bara får göra vad de vill gynnar det inte gruppklimatet. Alla ska veta att i den här gruppen är vi snälla mot varandra. Så hjälp barnen lära känna varandra bättre.

Inget svetsar samman grupper som ett gemensamt mål. Ett klassiskt sätt att skapa delaktighet är att jobba med ansvarsgrupper. Några råd från lärarutbildarna är att låta några elever ordna en aktivitet ihop, som fredagsdisco, bio eller café. Ett annat tips är att ge barnen uppdrag som att vara bordsvärdar och ta ansvar för mellis. Eller jobba med faddersystem.

Det finns förstås många utmaningar i  arbetet med att svetsa samman gruppen. Vanliga hinder är barngruppens storlek, att barnen har olika tider och att lokalerna brister.

– Hur man arbetar med den stora gruppen är förstås en utmaning, när man inte har 20 barn utan 100. Det går inte att vara överdrivet romantiskt och tro att man kan samla alla i små grupper för det klarar man inte, säger Marianne Dahl.

Hon tror att det krävs ett tydligare ledarskap hos pedagogerna i dag än tidigare: Att man kan organisera och bryta ner storgruppen och hitta smarta upplägg.

Maud Ihrskog är inne på samma linje – det finns praktiska hinder.

– Vi har för lite personal, outbildad personal och för stora grupper. Det ger många subgrupper bland barnen och gynnar inte vi-känslan.

Kanske har också synen på gruppens roll förändrats i vårt individualiserade samhälle?

– Ja, jag tror det. Där kanske föräldrarollen har ställt till det. Att de är så individinriktade att de tycker att deras barn inte ska ”behöva” vara i grupp.

I en stor barngrupp finns också en mångfald av olika familjebakgrunder och barn med behov av särskilt stöd.

– Att arbeta med frågor som: Vem är jag och vem är du? Det kräver kompetens hos pedagogerna att möta olikheter, säger Marianne Dahl.

Hon tror att fritids när det är som bäst är en viktig arena för integration, en plats där barn från olika samhällsgrupper kan mötas.

Grupprocessens fem faser

  1. Tillhörighet och trygghet – en sökande, försiktig fas, man vill göra rätt, inte sticka ut, hitta allianser.
  2. Opposition & konflikt – fokus på inflytande och roller. Ledare utmanas och måste fördela makt och ansvar.
  3. Tillit & struktur – lugn och stabilitet. Överens om roller, mål och ledarskap.
  4. Arbete & produktivitet Gruppen agerar kreativt snarare än funderar på relationer. Ledaren kan agera mer som konsult.
  5. Avslut

En del forskare menar att grupprocessen börjar om varje gång det kommer en ny medlem, medan den här teorin säger att nya medlemmar anpassar sig till de andra. Grupper kan gå igenom alla stadier, eller ”fastna” i något. Det är vanligt att man inte når till stadium fyra, men de som gör det har ofta känt varandra minst sex månader.

 

Ordet

Grupprocess eller gruppdynamik beskriver ett kraftfält av relationer som finns mellan medlemmarna i en grupp. Den ligger till grund för en ömsesidig påverkan inom gruppen. Det är också ord för att beskriva hur man beter sig i en grupp för att lösa problem eller nå ett resultat som kräver interaktion mellan medlemmarna.

Källa: Ne.se, Wikipedia

Läs mer!

Fritidshem och fritidspedagogik – en forskningsöversikt

Ann Ludvigsson och Carin Falkner, Högskolan i Borås, hb.se

Fritidspedagogers handlingsrepertoar. Pedagogiskt arbete med barns olika relationer

Marianne Dahl, Linnéuniversitetet, diva-portal.org

Kompisar och Kamrater. Barns och ungas villkor för relationsskapande i vardagen

Maud Ihrskog, Linnéuniversitetet, diva-portal.org

A class of origin. The school class as a social context and health disparities in a life-course perspective

Ylva Almquist, Stockholms universitet, su.se

ur Lärarförbundets Magasin