Läs senare

Flyga drake

Slöjdskola del 6 I Europa skickade redan romarna upp stora flygande drakodjur på väg ut i strid. Barn brukar älska både att bygga och flyga drakar. Här kommer ett förslag på en enkel plastpåsdrake.

25 Okt 2015
Flyga drake
Foto: Hasse Hedström

Många är bekanta med Benjamin Franklins kända drakexperiment. År 1752 sände han upp en drake under ett åskmoln med avsikt att bevisa att blixtar från åskoväder bestod av samma sorts elektricitet som kan alstras av en generator. Som tur var överlevde han och kunde redovisa sina resultat.
Under 1800-talet handlade drakflygning ofta om att försöka få upp människor i luften. Australiensaren Lawrence Hargrave konstruerade låddraken som har en imponerande lyftförmåga. Många försök gjordes därefter med drakar som så småningom utvecklades till flygplan med motorer. Under århundradet uppfanns även en hel del andra draknyttigheter: vagnar och räddningsflottar som drogs av drakar. Väderobservationer och militär spaning blev andra användningsområden för drakar.

Men drakar har under flera hundra år även varit en leksak. Många av oss har barndomsminnen av havererade drakprojekt och en och annan lyckosam uppstigning då vi känt lyckan av att kunna behärska draken i vinden. Genom drakens förlängda arm har vi nästan snuddat himlen.

Varför kan en drake flyga? Då även den lättaste drake är tyngre än luft krävs en uppåtriktad, lyftande kraft. Draken pressas uppåt främst av vinden som strömmar nedåt på drakens framsida, men också av det lägre tryck som uppstår på dess baksida. Den kraften är densamma som uppstår på flyplansvingar eller seglet på en båt. Det lägre trycket på baksidan av vingen eller seglet suger båten eller flygplanet framåt eller uppåt.

Tre olika krafter påverkar draken när den lyfter: lyftkraften, tyngdkraften och luftmotståndet. I en punkt balanserar dessa tre krafter. Rakt nedanför detta centrum finns bästa fästpunkten för flyglinan.

En kort drake med stor spännvidd stiger gärna till höga höjder. Men den är svår att stabilisera och går lätt i spinn. En längre drake med mindre spännvidd är stabil, men har svårare att stiga. Optimal lyftkraft har draken när den flyger rakt emot vindriktningen.

För att hålla kurs och inte råka i spinn krävs för de flesta platta drakar en svans. Svansens viktigaste funktion är inte vikten utan luftmotståndet. Den ska därför göras så lätt som möjligt. Det är vindens friktion mot svansen som gör att draken håller sig upprätt. En bra tumregel är att svansen ska vara minst sex gånger drakens bredd.

En vinda för draklinan är bra eftersom det krävs en hel del kraft för att hålla draken. Den innebär även mindre lintrassel och risk att skära sig eller bränna sig på linan när draken drar iväg. Linan bör vara omkring 100 meter lång och den ska vara torr för att undvika att den kan bli ledande.

En missuppfattning är att det ska blåsa mycket starkt vid drakflygning. Har draken bara kommit upp en bit så brukar draken kunna fånga tillräckligt med vind för att börja stiga. Är det lite vind gäller det att springa i starten! Se till att hitta plats för drakflygning med rejäla avstånd till luftledningar, hus, väger och träd. Naturligtvis flyger man inte drake i dåligt väder. Minns Benjamin Franklin!

Byggbeskrivningen här nedan visar en relativt lättillverkad drake tillverkad av en plastkasse som brukar vara lätt att få upp i luften. Den kräver ingen stomme utan den styva formen kommer sig av de två vindtunnlar – korvar – som tejpas fast på drakkroppen. Drakarna på bilderna har byggts under Paul och Evelien Breddels ledning i Hjulsjö utanför Nora. Varje år, i augusti, brukar de hjälpa barn och unga i trakten att bygga sina egna drakar. Förutom platskassar, eller annan plast, krävs ett hålslag, en vass mattkniv eller sax, tuschpennor, bred tejp och en flyglina.

Det finns många bra sidor på nätet om att bygga drakar. En riktigt bra liten skrift av Anders Ågren ligger ute på nätet. I den finns en rad lättbyggda drakar och en hel del teori. Drakbyggen är ju dessutom något som kan utvecklas till ett ämnesöverskridande projekt med klassläraren.
 

Så här gör du:

Foto: Hasse Hedström

Foto: Hasse Hedström
 

Foto: Hasse Hedström

 

Foto: Hasse Hedström

Foto: Hasse Hedström
Foto: Hasse Hedström

 

Mer om drakbyggen:

Vackra drakar vill gärna flyga, av Anders Ågren. http://tangokites.org/tangokites/kompendium/vackra_drakar.pdf

Drakarkivet, www.kiteplans.org. Påstår sig vara världens största arkiv över drakritningar. Jag tror dem.

Drakar: bygga och flyga. Bok av Olle Nessle.

Kites. Boken kallas även ”drakbibeln”. Den är skriven av David Pelham och utgiven på Penguin Books.

ur Lärarförbundets Magasin