Läs senare

Föreslår idrott på fritids

I sin skuggbudget satsar Moderaterna tio miljoner kronor på att fritidshem ska bygga upp idrottsföreningar, med hjälp av Skolidrottsförbundet och ett antal konsulenter runt om i landet. Kritiker menar att förslaget inte löser huvudproblemet med för stora elevgrupper och för få lärare.

10 Dec 2015

Moderaterna vill sätta fokus på rörelsens och idrottens betydelse genom att satsa på fritidshemmen som de menar har ”en fantastisk potential”, i och med att nästan alla av framför allt de yngre barnen går på fritids.
Idrottskonsulenterna ska hjälpa den ordinarie personalen att dra i gång idrottsföreningar på skolorna, men längre fram är tanken att barnen själva ska hålla i aktiviteterna.

Fritidsläraren Line Isaksson är ledamot i förbundsstyrelsen i Lärarförbundet och arbetar på Runnerydsskolan i Nässjö. Hon menar att samarbeten med föreningar är bra, att det finns på många håll redan nu och att det är glädjande ”att man börjar prata fritidshem”, men att politikerna måste börja lyssna på professionen. Nu.

– I dag finns det många fritidshem runt om i landet som inte har möjligheter att nå upp till skollagens krav, läroplanens intentioner eller vad uppdraget säger ska göras. På grund av att man har för stora elevgrupper och för få lärare. De basala behoven måste tillgodoses. Det är där man måste börja, ingen annanstans, säger Line Isaksson som flikar in att det redan finns i fritidshemmens uppdrag att ha ett aktivt rörelseliv och att erbjuda olika meningsfulla aktiviteter, samtidigt som det är mycket annat lärande som ska ske.

Moderaternas idrottspolitiska talesperson, Saila Quicklund, understryker att förändringar måste ske i dialog med fritidslärarna, men att hon ser de tio miljoner kronorna som ett resurstillskott och satsningen på idrottskonsulenter som att det kommer in ett vuxenstöd till på fritidshemmen.

Per Ånell är generalsekreterare på det politiskt obundna Skolidrottsförbundet. Han poängterar att förbundet inte ligger bakom det politiska förslaget och att han är medveten om att det kommit kritik från lärarhåll, att det är annat som behöver göras på fritids.

– Vi säger inte emot det, men om vi skulle få uppdraget skulle vi givetvis försöka genomföra det så bra som möjligt, i samarbete med pedagogerna så klart. Det är inget tvång, det är ett erbjudande, för att utveckla idrottsverksamheten på fritids, säger Per Ånell.

Han menar att en skol­idrottsförening, helt utan elittänkande, som drivs av barn och unga, också fun­gerar som utbildning i föreningskunskap och demokrati och att integrationen kommer naturligt.

I ett mejl konstaterar Helena Paues, som är idrottsministern Gabriel Wikströms pressekreterare, att det är positivt att alla barn och unga får möjlighet att röra på sig. Hon hänvisar till både hälso- och demokratiperspektivet och nämner att idrottsrörelsen får 197 miljoner kronor för 2016: ”För att bland annat främja möjligheterna att hålla tillbaka avgifter och andra kostnader i idrotten.”

Ofta kostar det pengar att vara med i en skolidrottsförening, upp till femtio kronor för ett läsår, men då kan barnet ägna sig åt fem aktiviteter i veckan, som Per Ånell uttrycker det. Line Isaksson motsätter sig ändå avgifter och hänvisar till att skolan inte ska kosta pengar. Per Ånell å sin sida tycker att skolidrottsföreningar hör till idrottsrörelsen och inte till skolorna. Det är valfritt att gå med, något som kräver en aktiv handling.

Moderaternas skolpolitiske talesperson, Camilla Waltersson Grönwall, är väl medveten om att det är ett område som inte varit prioriterat politiskt, inte av Moderaterna heller. Satsningen på idrott på fritids hör ihop med partiets långsiktiga mål att få en egen läroplan för fritids, mindre barngrupper och en högre andel pedagogutbildad personal.

– En del av fritidslärarna ger inte vårt förslag en chans, men idrottskonsulenterna skulle faktiskt innebära hjälp och stöd för dem, säger Camilla Waltersson Grönwall.

Fritidsläraren Line Isaksson tycker, precis som Moderaternas skolpolitiske talesperson, att fritidshemmet är en outnyttjad resurs och skulle kunna bidra till så mycket mer i elevernas utbildning.

– På många ställen är det i dag bara förvaring. Rektorer och andra kollegor har alldeles för lite erfarenhet och kunskap om vad fritidshemslärande är och vad det kan vara. Det handlar om att utveckla det lärande som finns, den potential som finns. Det måste finnas duktiga lärare som hjälper eleverna i de demokratiska processerna, det behövs för att exempelvis få en bra föreningsverksamhet, menar Line Isaksson.

ur Lärarförbundets Magasin