Ingår i temat
Fokus: Arbetsglädje
Läs senare

Från matt till skrattattack

På Fridaskolan i Trollhättan har arbetslaget gått från att vara uppslukat av skolans krav till att få egen planeringstid varje dag. Det har gett mer ork, arbetsglädje och en bättre fritidsverksamhet.

26 Aug 2016
Från matt till skrattattack
Under cirkusdagen lär Ulrika Siljefalk ut mimkonst. Foto: Emelie Asplund

Foto: Emelie Asplund

Piratveckan är i antågande och det är planeringsmöte för Fridaskolans fritidshem. De fyra pedagogerna spottar ur sig idéer:

– Vi kanske kan tälja svärd, föreslår förskolläraren Ulrika Siljefalk.

– Då kanske vi kan få till den där slöjdbänken jag tjatar om, säger fritidspedagogen Maria Sigurd hoppfullt.

– Vi kan nog bygga en, tror förskolläraren Magnus Karlsson.

Barnen ska bilda piratlag och tävla mot varandra och gå på skattjakt. De kan göra lagflaggor av gamla rullgardiner och måla dem, föreslår Ulrika Siljefalk. Men vi måste prata med barnen också, höra vad de vill, påminner hon.

Det ska tillverkas en klassisk skattkarta, brun och bränd i hörnen.

– Är inte det överkurs, säger Magnus Karlsson med ett leende.

Ulrika Siljefalk och Maria Sigurd protesterar i kör.

– Nej! Det är viktiga effekter!

Och så måste ju personalen klä ut sig.

Foto: Emelie Asplund

– Jag har piratgrejer hemma, säger Ulrika Siljefalk.

– Vad har du inte hemma … replikerar kollegorna snabbt.

Ulrika Siljefalk och de andra klär ofta ut sig. Förra veckan var de pensionärer. Och snart ska de byta om till veckans fritidstema: Cirkus!

Till och med kökspersonalen går runt i clowndräkt i dag när det serveras mellis på gården. Här ute får barnen hoppa genom tigertämjarens rockringar, gå i clownskola, testa mim med vita plasthandskar, kasta ärtpåsar, balansera på lina och utmana starke Adolf. Det råder full aktivitet och pedagogerna verkar engagerade och skrattar med varandra trots att arbetsdagen går mot sitt slut.

– Men det har inte alltid varit så här mycket energi i personalgruppen, berättar Grete Helgesson, fritidspedagog och utvecklingsledare på skolan. För tre år sedan tog hon initiativ till en diskussion kring hur fritidsverksamheten organiserades. Hon och Ulrika Siljefalk sätter sig ned vid ett bord och minns tillsammans.

– Vi var båda ansvariga för ämnen och kände oss uppslukade av skolan, som det är på många ställen i dag. Vissa dagar kunde jag ha en kvart barnfri tid, minns Grete Helgesson.

– Vi gjorde så gott vi kunde. Jag har alltid haft roligt på jobbet, men alltför ofta var jag väldigt trött, säger Ulrika Siljefalk.

På den tiden kompletterade de lärarna under hela skoldagen. Och dessutom hade de inte full bemanning i fritidshemmet på eftermiddagen eftersom många slutade tidigt.

– Det var frustrerande att inte kunna känna att man gör ett bra jobb på fritids, utan mer i skolan. Att man bara höll ihop det på eftermiddagen, säger Ulrika Siljefalk.

På eftermiddagarna skulle fritidspersonalen dessutom vara med på skolans arbetslags planeringstid. Andra lärare hoppade in och löste av fritidspersonalen men det var svårt att få till en bra verksamhet när så många olika vuxna jobbade där. Det blev för rörigt och ostrukturerat för barnen, tyckte Grete Helgesson. Så hon pratade med kollegorna om att ta fram ett bättre förslag till organisation.

Foto: Emelie Asplund

– Ska man gå till ledningen är det bra att ha något färdigt att kunna visa och säga: det här blir bäst för barnen.

Sagt och gjort. Arbetslaget tog fram ett nytt schema där fritidspedagogerna går in fullt ut i skolan på förmiddagens lektioner och ansvarar för rastaktiviteter på lunchraster, men där de efter lunch klockan 12.45 avsätter en timme till barnfri planeringstid för fritidshemmet – varje dag – istället för att delta på lektioner. De argumenterade för att barnen vinner på ett sampratat arbetslag som både har kraft att planera en bra fritidsverksamhet och göra ett bra jobb i skolan. Och ledningen lyssnade. Det blev rektors uppdrag att presentera denna omställning för lärarna. De skulle lämnas ”ensamma” i högre utsträckning på eftermiddagen, med halvklasser i stället för barn i tiogrupper. Även för fritidspersonalen innebar det en omställning eftersom färre skulle få sluta tidigt. Men förslaget drevs igenom och nu tycker alla att det fungerar bättre, enligt Grete Helgesson.

– Lärare och föräldrar ser att vi fått en otroligt mycket bättre fritidsverksamhet. Dessutom har medvetenheten ökat om att vi kompletterar i skolämnen i mån av tid, men att vi inte är de ansvariga.

Lärarna jobbar inte heller längre i fritidsverksamheten på eftermiddagen, utan tar emot eleverna på morgonen istället. Det gör att fritidspersonalen kan börja senare och stanna längre på eftermiddagen så att det blir full verksamhet ända till stängning.

Att få en hel timmes barnfri tid för reflektion och planering varje dag är viktigt för att ladda batterierna och orka ge barnen fullt fokus på eftermiddagen, tycker de två kollegorna.

Foto: Emelie Asplund

– Det ger ett helt annat tempo i kroppen, man varvar ner en stund och orkar hålla humöret uppe hela dagen, säger Ulrika Siljefalk.

De hinner förbereda fler olika aktiviteter och dessutom har de tid att diskutera enskilda barns behov och följa upp vad som hänt varje dag.

Arbetssättet har också gett en större yrkesstolthet i hela arbetslaget. De pedagogiskt ansvariga försöker skola in nyanställda och outbildade i förhållningssättet man har gentemot barn på fritids. Att det är deras fria tid och att man arbetar med att utmana deras kompletterande förmågor som kreativitet, ansvarstagande och sociala kompetens.

– Alla på fritids har en vision i dag, vi arbetar mot samma mål, säger Grete Helgesson.

– Vi är en stark personalgrupp med ett gediget tänk. Vi försöker hela tiden få med barnens tänk och göra en tvist på det. Jag blir glad när de vill vara kvar längre på fritids, säger Ulrika Siljefalk.

Bra organisation är en förutsättning för arbetsglädjen. Men det viktigaste i jobbet är förstås människorna.

– Det allra roligaste är om ett barn som inte vågat måla till exempel, som varit gråtfärdigt, plötsligt kommer in i ateljén. Att veta att man är en del i deras utveckling är så kul, säger Ulrika Siljefalk.

Hon tror det är bra om vuxna skapar de aktiviteter de själva brinner för, men att de vågar utmana sig själva och visa barn sådant de inte riktigt kan. Som att clownmima eller dansa.

– Garden är sänkt och vi skrattar mycket på jobbet. Vi har ingen prestige sinsemellan och drar oss inte för att rådfråga varandra. Alla vill vidare. Vi delger varandra sådant vi lyckats med – låna det här! Och vi gläds när andra lyckas.

De är väldigt olika som personer i arbetslaget, men det är positivt tycker de, för de kompletterar varandra och är bra på olika saker. Och det är bra för barnen. Pedagogerna talar om en stark yrkestrygghet. Man måste inte lyckas jämt för att vara duktig i andras ögon. Och har man en dålig dag säger man det, så täcker kollegan upp och gör lite mer den dagen.

Det låter nästan för bra för att vara sant. Har de inga konflikter i arbetslaget? Det blir tyst en stund och kollegorna tittar på varandra som om de inte förstår frågan.

– Nä, säger de dröjande.

De kan ha olika åsikter, diskutera och prova olika idéer för att sedan välja den som funkar bäst. Men konflikter … nej.

– Däremot tar vi tag i problem väldigt fort på den här skolan, vi blundar inte, säger Grete Helgesson.

Att låta problem vara problem och inte göra dem till något personligt är viktigt, understryker hon, liksom att lyfta det positiva. Leta mönster i det som fungerar.

Gretes lista för arbetsglädje

  1. Försök få till en bra organisation med möjlighet till planering och barnfri tid varje dag mellan skola och fritids.
  2. Bilda ett eget arbetslag med ett uttalat huvuduppdrag i fritidshemmet.
  3. Komplettera skolan i mån av tid, till exempel varje förmiddag klockan 08.30-11.00.
  4. Utforma en tydlig vision och värdegrund. Ha regelbundna diskussioner om förhållningssätt och uppdrag.
  5. Sätt upp tydliga mål utifrån just er verksamhet, barngrupp och pedagoggrupp.
  6. En ledning som satsar på fritids är a och o!

Foto: Emelie AsplundStina Hedlund, fritidspedagog på Björknässkolan i Nacka

– Glada barn och vuxna som är engagerade, som igår när vi jobbade med programmering i Scratch i årskurs tre. Barnens glädje och fascination över att vara aktörer och inte bara konsumenter av spel.

Foto: Emelie AsplundJuan San Martin, fritidspedagog på Rågsveds grundskola i Stockholm

– Kollegor som ställer upp för varandra, som stöttar upp om jag måste vabba till exempel, och när man ser barn lyckas med något de inte kunde innan. Senast var när en blyg pojke som vägrat prova handboll vågade testa. Det leendet han hade efteråt.

Foto: Emelie AsplundAnneli Ringqvist, fritidspedagog Gustav Vasa skola, Stockholm

– Att vi har fått till lekstationer i fritidshemmet. Vi har 13 lekgrupper med 4 barn i varje och de får prova allt från utelek till juvelaffär till hunddagis. Jag blir också glad av musik som jag jobbar med i förskoleklassen. Och att vi varje tisdag går till skogs i ett samarbete med skolan.

Foto: Emelie AsplundJonas Qvist, Årstaskolan, Stockholm

– Barnen gör mig glad, att jag får vara med i deras utveckling. Friheten i mitt jobb gör mig också glad. Jag har jobbat som slaktare på Island, som elevassistent, på bondgård med mera – men detta är det bästa jobb jag har haft.

ur Lärarförbundets Magasin