Läs senare

Forskning: Fritidshem i framtiden

Bättre lek, mer likvärdighet och färre kränkningsrapporter. Det är resultatet av två års aktionsforskningsstudier på tre fritidshem i Norrköping.

23 Maj 2016

I två år har fritidspedagoger i Norrköping genomfört aktionsforskningsstudier på sin egen verksamhet och har nu presenterat en rapport. Tre fritidshem har varit med: Ektorpringens fritidshem, Folkparksskolans fritidshem och Svärtingehus fritidshem.

– Vi valde att titta på de sociala målen och använda oss av leken, berättar Christian Sjöö, fritidspedagog på Ektorpringens fritidshem.

På hans fritidshem har pedagogerna genomfört olika fantasiresor med barnen. Den första var styrd av lärarna, efter den har eleverna bestämt innehållet och handlingen i resorna mer och mer. Tanken var att barnen skulle leka med kompisar de inte brukade leka med. Ofta har de varit indelade i grupper och pedagogerna har kunnat bygga broar mellan barnen på ett annat sätt än tidigare. Christian Sjöö säger att de har tagit inspiration av forskaren Eva Kanes beskrivning av lekpositioner och kan nu se att de styrde leken lite för mycket förut. I dag litar de mer på att leken tar sin egen väg.

– Vi har sett att barnen har blivit mer aktiva i leken. Vi vuxna måste fortfarande vara med, men vi litar mer på barnen, säger Christian Sjöö.

Fritidshem i framtiden initierades av lärarutbildarna Helene Elvstrand och Anna-Liisa Närvänen, som också har varit med under hela projektet. De har tillsammans med fritidspedagogerna/fritidslärarna arbetat i fyra faser: visioner för fritids, hinder i arbetet, möjligheter att genomföra visionen samt skriva en handlingsplan.

– Många var ovana vid att tala om sina visioner, säger Helene Elvstrand.

Hinder i arbetet är många där­emot vana att tala om: stora barngrupper, för lite planeringstid, ingen ställtid mellan skoltiden och fritidstiden. Vissa av hindren insåg pedagogerna att de kunde göra något åt, ibland hjälpte det till exempel att prata med rektorn om ställtiden, så kunde de hitta en lösning.

De fyra faserna skedde genom samtal mellan forskarna och pedagogerna, och sammanlagt tog de åtta, nio månader att genomföra. Efter det tog den så kallade aktionsfasen vid. I mars presenterades resultaten av forskningsprojektet för alla fritidshem i Norrköping under flera workshops. I sommar kommer hela rapporten om Fritidshem i framtiden i en ­populärvetenskaplig version.

På Folkparksskolan har arbetet lett till färre kränkningsrapporter och på Svärtingehus till bättre likvärdighet mellan avdelningarna. Cirka 25 pedagoger har varit med i projektet samt alla berörda rektorer.

– Alla inblandade känner att fritids och lärandet som sker där har blivit mer synligt. Rektorerna har stöttat projektet hela tiden, men jag tror att de nu mer konkret kan säga vad fritidshemsverksamheten går ut på, säger Helene Elvstrand.

Hon berättar att det finns nya idéer om hur man kan gå vidare med andra aktionsforskningsprojekt, men till att börja med hoppas hon att resultaten från detta projekt sprids och att fler fritidshem vill aktionsforska.

ur Lärarförbundets Magasin