Läs senare

Fritidshemmet lyftes i riksdagen

Mer resurser, styrning och handlingskraft. Det krävde fackens företrädare på en hearing om fritidshemmen i riksdagen, ordnat av Lärarförbundet, Kommunal och Socialdemokraterna. Ibrahim Baylan (S), skoltalesperson, tog till sig synpunkterna, men hade inga nya vallöften att ge.

09 Maj 2014

Några gånger hettade diskussionen till under den avslutande paneldiskussionen på hearingen i riksdagen den 8 maj. Ibrahim Baylan (S) pratade om behovet av mer resurser till fritidshemmen för att göra det som krävs enligt läroplan och skollag. Ett exempel på källa till resurser skulle kunna vara satsning på läxhjälp, sa han.

På detta reagerade Cecilia Larsson, Lärarförbundets ämnesråd för fritidspedagogik, med följande:

– Jag är mycket bekymrad över den här läxhjälpsdiskussionen. Vi kan inte reducera fritids till läxstuga.
 

Cecilia Larsson tog också upp problemen med den ensidiga ingången att fritidshemmet förväntas komplettera skolan. Ett skäl till att fritidshemmets glömts bort är den enorma reformhysteri som har varit på skolans område de senaste åren, framhöll hon.

– Signalen har varit att det är enbart grundskolan som prioriteras. För barnen är skoldagen hel. Vi tycker att det behövs ett förtydligande av statliga styrdokument för fritidshemmet, sa hon och hänvisade till Lärarförbundets förslag till kursplan.

Tom Jansson, ombudsman från Kommunal, var skarp i sin kritik av statliga sanktionsmöjligheter när bristerna i fritidshemsverksamheten är så uppenbara enligt flera av Skolinspektionens granskningar.

– Tittar man på några av inspektionsmeddelandena så hade man förlorat tillståndet om det hade handlat om en skola, så illa är det. Men det gör man inte när det handlar om fritids.

Han tyckte också att allmänna råd inte bara ska vara "råd".

– Det ska inte vara valfritt för skolorna att följa dem.

Skolverkets representanter var tydliga med att läroplanen faktiskt gäller fritidshemmet, och det är inte något som skolorna bör följa om det finns förutsättningar, utan något som måste efterlevas. Läroplanens mål ska dock ses genom fritidshemmens glasögon, sa Ulrika Lundqvist, enhetschef påSkolverket.

Malin Rohlin, forskare från Stockholms universitet, betonade vikten att använda rätt begrepp i diskussionen om fritidshemmens utveckling och framtid. Hon tyckte bland annat att "fritidspedagogik" är missvisande, för att fritid kan tolkas så brett.

– Det vi egentligen ska prata om är ju "fritidshemspedagogik", då blir det tydligare både för politiker och föräldrar.

Hon ifrågasatt starkt utvecklingen mot större barngrupper.

– Jag ställer mig också frågan, kan det finnas ett samband mellan de ökade diagnoserna och de större barngrupperna?

Malin Rohlin presenterade flera förslag på förbättringsåtgärder:

  • Grundlärarlyft, för att förbättra samverkan mellan fritidshem och skola.
  • Utveckla rektorns pedagogiska ledarskap, för ökade kunskaper om fritids.
  • Förläng högskoleutbildningen igen, till 3,5 år.
  • Ställ krav på samverkan i årskurserna F-3.

SKL:s företräddes av utredaren Bodil Båvner och s-politikern Viktoria Hjulström från Södertälje, som berättade om sin kommuns satsningar på fritidshem.

Bodil Båvner hade hopp om ett lyft för fritidshemmen nu när flera röster höjs i enighet. Hon berättade om SKL:s arbete för ökad stöd till huvudmännen vad gäller kvalitetsarbetet på fritidshemmen.

– Vi tror att det måste ingå i det ordinarie arbetet över lag! Då är det lättare att se de brister som finns och åtgärda dem. Här är rektorns roll viktig, sa hon.

Ibrahim Baylan (S) berättade om socialdemokraternas vilja att lyfta frågorna och legitimera yrkesgruppen fritidspedagoger, men kunde inte ge några vallöften om riktade statsbidrag till fritdshem.

– Vi presenterar vårt valmanifest först i augusti, sa han.

ur Lärarförbundets Magasin