Läs senare

Knappt med tid för planering

På Mariaskolan i Stockholm arbetar fritidspedagogerna aktivt för mer planeringstid, och har redan haft en del framgång. En halvtimmes ställtid mellan skol- och fritidstid har underlättat mycket.

12 Aug 2014
Knappt med tid för planering
Foto: Ylva Sundgren

Klockan tickar. Det är tisdag förmiddag och Jeanette Åströms två timmar egen planeringstid är snart över. På den ska hon ha förberett sina tio ”samverkanstimmar”, då hon oftast har halvklasser i årskurs ett. Hon ska också ha hunnit planera inför eftermiddagarnas verksamhet. Dessutom finns en del administrativt arbete att göra, eftersom hon är ordförande för fredagsmötena som skolans samtliga 15 fritidspedagoger har gemensamt. Nu har hon tillbringat en av sina dyrbara två timmar i samtal med mig, och jag undrar vad det innebär.
– Jag får nog sitta lite hemma, säger hon med en menande blick. Antyder att det inte är första gången det händer. Fritidspedagogernas nya förslag till grundschema satt hon också hemma och skrev, berättar hon lite senare.Foto: Ylva Sundgren
Men först: Varför sitter vi här, på just Mariaskolan? Är det här ett typiskt exempel på hur det ser ut för fritidspedagoger med tidsplanering? Frågan är nog snarare om det finns några typiska exempel, typiska skolor. När vi i redaktionen sökte pedagoger som ville ställa upp och berätta om sin vardag märktes tydligt den stora skillnad vad gäller planeringstid mellan olika orter, skolor, och även olika avdelningar på samma skola. Villkoren för fritidspedagogers arbetstider kan skilja sig stort, troligen också för att det inte finns något centralt avtal vad gäller planeringstid, och i de allra flesta kommuner inte heller lokalt (läs artikel intill).Foto: Ylva Sundgren
Även Stockholms skolor och fritidshem skiljer sig åt vad gäller arbetstider, enligt lokala fackliga företrädare. Det som är gemensamt är arbetet med en utvecklingsplan för fritidsverksamhet där alla deltar, där även planeringstid ingår som en del (vi skrev om detta i nr 1/14). Det som sedan särskiljer Stockholms innerstad från ett genomsnittligt fritidshem i landet är färre utbildade fritidspedagoger per avdelning, ofta sämre anpassade lokaler och större barngrupper.

Men Jeanette Åström skakar på huvudet när jag lyfter de här punkterna som problem. Visserligen har de runt 80 barn per avdelning (F-2), lokalerna kunde vara lite rymligare, och bara fyra av 15 fritidspedagoger är högskoleutbildade i fritidspedagogik. Men nej, hon berättar att de stora barngrupperna delas upp på olika sätt och lokalerna är tillfredsställande. Det som fattas mest är tiden. Utan mer tid går det inte att utveckla verksamheten, något som ju måste göras nu, när ny skollag och läroplan gäller. Jeanette Åström rullar stolen bak och tar fram flera böcker och broschyrer från sin hylla. Hon håller fram ”Utvecklingsplan för fritidshem”

– Ska vi ha utvärdering av verksamheten och en pedagogisk plan för fritidshemmet, då måste vi få mer tid. Vi måste lyfta nivån så att det inte bara blir ”gympasalen gick bra i dag” utan prata om vad som skedde med barnen, och interaktionen mellan dem under den tiden, säger hon bestämt. Marianne Hall, en av hennes närmaste kolleger, som också sitter med i det lilla personalrummet, håller med:Foto: Ylva Sundgren
– Jag har arbetat i flera år och upplever att tiden för planering tenderar att krympa år efter år. Det är synd, för det handlar ju om kvaliteten i det man gör.

Marianne Hall förklarar vad hon menar med kvalitet. Att förbereda lektioner och verksamhet ordentligt handlar om att ge barnen bäst förutsättningar att utveckla sig själva och sina talanger. Annars lämnas mycket åt slumpen, menar hon.

– Med dagens krav på inkludering krävs en helt annan didaktik än tidigare. Jag är oerhört noga med vilka barn jag sätter ihop så att de får den bästa lärandesituationen. Jag ser också till att utvärdera hur det har gått efteråt.

Marianne Hall, som är utbildad grundskollärare och har arbetat både i skola och på fritidshem, tycker att fritidspedagogernas halvklasstimmar kräver minst lika mycket förberedelse som lärares ämnestimmar.

– Så fort man vill få in fler dimensioner av lärandet i de här verksamheterna måste man acceptera att det tar tid. Från ledningshåll bör man ställa högre krav och också ge bättre förutsättningar.Foto: Ylva Sundgren
Vi följer med Jeanette Åström, Marianne Hall och deras kollegor under en arbetsdag på Mariaskolan. På förmiddagen har de samverkanslektioner, sedan rast och pedagogisk lunch med eleverna. Efter det blir det lunchmöte för arbetslaget på avdelning Skutan, då hela veckan planeras. Med sitter samtliga lärare, fritidspedagoger och elevassistenter i årskurserna F-2, som är på plats för dagen. På detta möte lyfter Jeanette Åström frågan om tidspressen för fritidspedagogerna, i samband med hur inskolningsveckan veckan efter är planlagd. Ledningen hade nämligen missat att beakta fritidspedagogernas planeringstider, som helt enkelt hade strukits ur schemat.

– Vi kan inte ha en verksamhet igång varje eftermiddag utan någon tid för egen planering. Vi har ju dessutom Fritidshemmets dag den veckan, säger Jeanette Åström.Foto: Ylva Sundgren
Arbetslaget bestämmer att lyfta frågan till rektor, och Jeanette skriver ihop ett förslag på schema som skulle kunna fungera. Det innebär en omfördelning av personal, och att lärarna blir ensamma i klassrummet några stunder, men det får gå. Efter mötet, när det är dags för fritidspedagogernas ställtid, säger Jeanette Åström:

– Det är jätteviktigt att kämpa för de här tiderna. Om man ger efter och låter dem försvinna tror andra att det inte är viktigt för oss.

Ställtid är en förkortning av ”omställningstid”, berättar fritidspedagogerna och lovordar den dagliga halvtimmen som har inneburit en stor förändring och underlättat planeringen mycket. Nu finns tid att förbereda eftermiddagen, stämma av läget kring barnen, fördela arbete, säga något om dagarna som kommer. I dag avhandlas både planerna inför Fritidshemmens dag, vem som ska ta ettorna till aikidoträning och vem som ska bära ut redskapen från gympasalen till skolgården för eftermiddagens aktiviteter.Foto: Ylva Sundgren
Efter ställtiden får vi en pratstund igen, Jeanette Åström har några minuters andningshål. Jag frågar henne hur hon resonerar kring att söka legitimation och själv undervisa i skolämnen. På Mariaskolan är uppdelningen rätt strikt mellan de olika lärarkategorierna, ingen av dem som är anställda som fritidspedagoger undervisar i ämnen. Kanske ska det förbli så för att inte kraften och tid ska försvinna från fritidshemmet, menar hon.Foto: Ylva Sundgren
– Jag är rädd för att jag skulle få planera ämnesundervisningen på fritidstid. För min egen del skulle det handla om bild. Det skulle vara roligt att få ha ämnen ur både ett ”skolperspektiv” och ur ett fritidspedagogiskt perspektiv. Men det är tiden jag är rädd för…

Det som kommer först är fritidshemmet, och att styra upp arbetet och tiderna bättre.

Jeanette Åström har, som ordförande i fritidspedagogernas grupp, samlat kollegornas synpunkter kring arbetstiden och skrivit ett förslag på grundschema, som just lämnats vidare till rektor.

– Lärarna har ju tidsschema, varför skulle inte vi kunna få ha det? Nu är det framlagt i alla fall, så får vi se vad vi får för reaktioner.Foto: Ylva Sundgren
Anledningen till förslaget är dels önskemål om mer planeringstid, dels ett annat mål, att få mer likvärdiga villkor på de olika avdelningarna. De önskar också att avdelningarnas fritidsmöten ska kunna förlängas med en timme för att de ska få möjlighet att skriva en pedagogisk plan för fritidshemmet.

Vi går ut på skolgården. Några av barnen står på led för att gå iväg till aikidoträning, andra förbereder sig för andra aktiviteter på näraliggande föreningar. Det kan handla om allt ifrån pingis till dans, dit de går tillsammans med personal från skolan, inom ramen för något som heter ”Idrottslyftet”. Men en stor del av fritidshemmens sammanlagt 240 barn finns kvar på skolgården denna soliga eftermiddag. Några av dem står nu i kö för att testa redskapen som fritidsledaren Christer Travegård tagit med från gymnastiksalen. Alla tre avdelningar ansvarar för en rastaktivitet en eftermiddag i veckan. Något som också måste planeras. Bäst var när de ordnade olympiska spel på skolgården, alla tillsammans, och barnen fick välja mellan en rad olika idrottsgrenar. Jeanette Åström skulle gärna vilja ha tid för fler liknande aktiviteter.

– Det var så harmoniskt på skolgården då.

Fakta Mariaskolan

  • 15 anställda som fritidspedagoger,
  • 240 barn inskrivna på fritidshemmet
  • Verksamheten är uppdelad på tre avdelningar med 78–82 barn/fem fritidspedagoger

Mariaskolan och tiden:

  • Planering för avdelningens eget fritidshem: 1 tim/v
  • Planering för arbetslaget för hela avdelningen: 1 tim/v
  • Planering för samtliga fritidspedagoger på skolan: 1,5 tim/v
  • Egen planering: 2 tim/v
  • Planering av samverkanstimmar ihop med resp. klasslärare: 1 tim/v

Sammanlagd planeringstid i veckan, räknat alla möten: 6,5 timme

Hur har ni det med planeringstid?

Ann Forsling,
Nordskogens skola, Huskvarna

Alla hade olika, men vi har fått lämna in våra scheman och nu har det bestämts att alla ska ha en miniminivå på två timmar, en individuell och en med arbetslaget. Det är väldigt lite, tycker vi, och vi försöker ändå bestämma i varje arbetslag, och försöka ha lite mer, runt 3,5 timmar sammanlagt per vecka. Tiden räcker ändå inte till för det professionella arbetet och för våra egna mål på fritidshemmet.
 

Jim Känno,
Kyrkhults skola, Olofströms kommun.

Vi har det hyfsat. Jag jobbar 30 procent som idrottslärare och går Lärarlyftet. Jag har fyra timmar för planering av idrottslektionerna, och en och en halv timme för egen planering för fritids. Vi träffas en timme i veckan för avdelningsmöte. Problemet är att hela arbetslaget inte har tid att träffas. På det stora hela är det ganska okej med tid för planering, men det finns inte tid för att gå steget längre, att dokumentera och diskutera med kollegor och utveckla verksamheten.
 

Anonym,
Västra Sverige

Vi har den planerade fritidsverksam­heten inbakad i skoldelen. Lärarna hos oss älskar halvklasser och vi jobbar mycket med estetiskt-skapande verksamhet kopplat till det barnen lär sig på lektionerna. Jag har tre timmars egen planering i veckan för mina halvklasslektioner, men sedan har vi bara 45 minuters möte på fredagar för gemensam planering, och inga möten alls bara för fritidspersonalen.

På eftermiddagarna, från klockan 13.40, har vi en pedagog som håller i en rastaktivitet utomhus, i övrigt har vi inga planerade aktiviteter. Vi skulle kunna hitta på mycket men det finns ingen tid för planering. Vår skola ligger i ett område med höginkomsttagare och barnen har många aktiviteter när de kommer hem från skolan. Så vi tänker att det kanske inte gör så mycket att inte all deras tid är inplanerad.

ur Lärarförbundets Magasin