Ingår i temat
Ordning på leken
Läs senare

Lär ut!

Greppa undervisningenDe använder inte ordet undervisning. Men de senaste två åren har allt blivit tydligare i fritidshemmet – även vad eleverna lär sig.

av Annika Dzedina
07 Apr 2017
07 Apr 2017
Utomhus är det lättare att se vad eleverna lär sig.
Foto: Anders Andersson

Allt började för nästan fem år sedan.

Höganäs kommun, vid havet i norra Skåne, fick hösten 2012 kritik av Skolinspektionen för att fritidshemmen i kommunen inte hade egna likabehandlingsplaner, inga tydliga pedagogiska mål och att det fanns brister i det särskilda stödet. Utbildningsförvaltningen bestämde sig då för att inom några år ha ”Världens bästa fritidshem”. Två processledare från vart och ett av de sex fritidshemmen går sedan hösten 2015 en tvåårig utbildning på Malmö högskola (se faktaruta). Efter varje tillfälle berättar de för övrig personal vad de har talat om och lärt sig, vilket leder till att alla får kompetensutveckling. All fritidshemspersonal har nu två timmars planerings- och utvärderingstid i veckan, i stället för som tidigare en timme, samt minst en förmiddag per termin.

Förut skickade vi papper till kommunen för att visa vad fritids hade gjort men det landade ingenstans

– Vi har mer bestämda rutiner nu, vi diskuterar läroplanen och har tid att planera och analysera. Vi har mer samsyn, säger Stina Blad, processledare på Nyhamnsskolan.

Skolverket om undervisning i fritidshemmet…

I kommentarsmaterialet från Skolverket står att ”skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper.” Det står också att ”i undervisningen ska omsorg och lärande integreras. Nära och positiva relationer är viktiga för undervisningen och präglas av respekt för den enskilda eleven såväl som för gruppen.”

Här använder personalen ordet lärande hellre än undervisning, men det har blivit tydligare att eleverna lär sig även i fritidshemmet. För att bättre informera föräldrarna, finns numera en informationstavla i hallen, där det står vem ur personalen som gör vad varje dag, och ett årshjul med hur fritidshemmet arbetar med likabehandlingsplanen.

– Jag tror att föräldrarna tycker att det är tydligt att barnen lär sig på fritids, säger Stina Blad.

Hon tycker att Nyhamnsskolans fritidshem var bra på undervisning även före den här satsningen, men att all personal nu är mer medveten om att erbjuda genomtänkta, varierande och pedagogiska aktiviteter. Två dagar i veckan använder de idrottssalen och tre dagar i veckan har slöjdläraren på skolan träslöjdssalen öppen på fritidstid.

– Innan vi börjar en aktivitet har vi tillsammans med barnen en måldialog i mindre grupper där vi frågar oss vad vi vet om exempelvis Melodifestivalen, vad vi vill lära oss och hur vi vill visa vad vi lärt oss. När aktiviteten är klar har vi i det här fallet kanske lärt oss mer om både dans, musik, instrument, länder och språk.

Tvåorna har utedag på torsdagar.
Foto: Anders Andersson

I dag är det torsdag och dags för tvåorna att gå ut, denna kylslagna väldigt grå dag i mitten av febru­ari. Överdragsbyxor och mössor i olika färger kommer så småningom på, fast eleverna vill helst slippa gå hela den långa vägen till stranden. När vi efter en kort promenad kommer dit, möter oss ett gigantiskt uterum med havet som fond. Den sociala träningen är maxad, kylan glöms bort och eleverna bygger koja, spelar fotboll eller kubb, snackar eller leker kull. Lärarna kollar så att ingen är ensam, håller reda på att ingen går för nära vattnet och att de som bygger koja bland tallarna inte går för långt bort.

Johan Madenteg tog examen som lärare i fritidshem för några år sedan. Han tycker att det blir lättare att se att eleverna lär sig olika saker när de är utomhus:

– Om de skapar av naturmaterial är det en process med ett tydligt mål och de måste mäta och beräkna för att sedan se hur det blev och kanske göra om.

Klockan slår snart mellanmål. Vi går tillbaka bland vindpustarna och Johan Madenteg säger att i och med det nya kapitlet i läroplanen är det lättare att förklara varför de gör det de gör i fritidshemmet, att det sker undervisning och utveckling där. Även om han tycker att fritids har ett högt anseende i Nyhamnsskolan så hoppas han att den reviderade läroplanen leder till att fritids syns mer generellt.

Alla har blivit medvetna om undervisning i fritidshemmet, tycker Stina Blad ...
... Stefan Muhrmann ... Foto: Anders Andersson
... och Johan Madenteg. Foto: Anders Andersson

För Stina Blad är detta en personlig utveckling som fritidspedagog. Hon känner att den här processen verkligen betyder något och att hon förstår på ett nytt sätt vad fritidshemmet kan vara.

– Förut skickade vi papper till kommunen för att visa vad fritids hade gjort men det landade ingenstans. Nu känner jag att det är mycket mer betydelsefullt. Det beror kanske på att vi har tid för att planera och analysera, vilket tvingar alla, även mig som jobbat länge, att tänka efter.

Stina Blad tycker att de nu är bättre på att erbjuda genomtänkta, varierande och pedagogiska aktiviteter som har som syfte att eleverna ska lära sig – oavsett om det handlar om att spela pingis eller tala inför en grupp.

Världens bästa fritidshem

Satsningen Världens bästa fritidshem genomför Höganäs kommun tillsammans med Malmö högskola. Den avslutas i vår. Övergripande mål: Stärka och tydliggöra fritidshemmets uppdrag, utveckla fritidspersonalens yrkesroll, utveckla det systematiska kvalitetsarbetet, utveckla värdegrunds- och likabehandlingsarbetet samt rutiner och arbetssätt för stöd till barn i behov av särskilt stöd. Litteratur: Allmänna råd för fritidshem och Skolverkets kommentarsmaterial till läroplanen samt Bo Hejlskov Elvéns bok Beteendeproblem i skolan.

ur Lärarförbundets Magasin