Läs senare

Lärare i fritidshem: titel som provocerar

Forskning”Att jag kallar mig själv lärare i fritidshem uppfattar jag skapar en viss provokation”. Det är ett citat i en pågående studie vid Linnéuniversitetet.

av Annika Dzedina
07 Apr 2017
07 Apr 2017

Våren 2014 gick de första studenterna från den nya utbildningen till grundlärare med inriktning mot fritidshem ut. Redan en termin innan de slutade fick studenterna från samma kull på ett universitet en enkät om vad de förväntade sig av framtiden och sin nya yrkesroll. 40 av 48 svarade och kommer att vara med i studien i fem år, till 2019.

Resultatet: en stor grupp värnar om fritidspedagogens och fritidshemmets traditionella roll, som en arena att öva sociala förmågor. De svarade redan före examen att de enbart ville arbeta i fritidshemmet. En andra grupp identifierar sig som både lärare i fritidshemmet och i skolan men känner sig kluvna. De tycker inte minst att det är svårt med bedömning och betygsättning i skolan.

En tredje grupp slåss för att få vara både och: lärare i fritidshem och lärare i ett skolämne. De känner sig hemma i båda verksamheterna och slåss för att deras nya ”hybrida” yrkesroll ska få rätt förutsättningar både i skola och fritidshem.

– De här nya lärarna betonar att de är just lärare i fritidshem, de är inte pedagoger utan lärare. De upplever att de har med sig något annat än de som gått äldre utbildningar och tycker att det är självklart med en målstyrd verksamhet som ska utvärderas och planeras på vetenskaplig grund, säger Helena Ackesjö, filosofie doktor i pedagogik vid Linnéuniversitetet och en av dem som gör studien. Denna omställning kan vara svår för både äldre kollegor och rektorer att ta till sig, därav citatet ”Att jag kallar mig själv lärare i fritidshem uppfattar jag skapar en viss provokation”.

På examensbeviset står grundlärare med inriktning mot fritidshem, men på anställningsbeviset står i många fall fritidspedagog – och många rektorer är inte villiga att ändra på det, visar studien.

”Man ska inte komma och tro att man är något bara för att det står lärare i examensbeviset”

– det är känslan många beskriver.

Den här gruppen vill också arbeta med det skolämne de har utbildning och behörighet i, men kanske på ett nytt sätt. Arbeta i mindre grupper, använda andra metoder för undervisning. En intressant aspekt är att endast 33 procent svarar att de arbetar i det estetiska eller praktiska ämne de har utbildning för, i en uppföljande enkät ett halvår efter examen.

– Detta är något att ta tag i för rektorer och skolhuvudmän. Lärare i fritidshem är numera de enda lärargrupp som har utbildning och behörighet i de estetiska och praktiska ämnena för förskoleklass till årskurs 6, även om lärarstudenter mot år 4–6 också har möjlighet att välja ett sådant ämne. I framtiden kan det alltså bli så att det helt saknas lärare i dessa ämnen, om inte lärarna i fritidshem får tjänster som gör det möjligt att kombinera arbetet i fritidshem och i skolämnet, säger Helena Ackesjö.

Hon hänvisar också till den undersökning som Lär­arförbundet gjorde 2015, som visade att endast en tredjedel av fritidspedagoger/lärare i fritidshem med examen efter 1977 hade tagit ut legitimation. Projektet visar att detta kan bero på att en stor del väntar på legitimation i fritidspedagogik och inte vill ha legitimation i ämnena.

Studien visar att de allra flesta arbetar i fritidshem mellan 40 och 80 procent av tiden. Resten av tiden undervisar de i sitt ämne, eller som resurs i klassrummet. Några har fått tjänst som assistent åt enskilda barn eller arbetar i förskola eller som resurs­pedagog eller speciallärare. De flesta brinner dock för det fritidspedagogiska arbetet i fritidshemmet.

– Hur man bäst ska utnyttja de nya lärarna i fritidshem måste lösas lokalt, men jag tror att det kommer att ta tid innan läroplanens och den nya lärarutbildningens intentioner sätter sig, innan man förstår att lärare i fritidshem måste få tid och möjlighet att ägna sig just åt detta yrke, säger Helena Ackesjö.

Studien visar också att förutsättningarna för lärare i fritidshemmet inte är de bästa – de sätts ibland in som vikarier lite här och var när någon annan är sjuk.

”Som lärare i fritidshem kommer jag i tredje hand”

beskriver en av lärarna i studien. Verkligheten krockar många gånger med ambitionerna och många tycker att de båda rollerna i skolan och i fritidshemmet inte går att förena. Tredje vägen-gruppen slåss dock för att de båda rollerna ska gå att förena och blir på så sätt en länk mellan skola och fritids, tror Helena Ackesjö.

– Men det är upp till alla rektorer och huvudmän att dels förstå den nya examen där man är lärare i fritidshem och lärare i skolan; dels att ge förutsättningar för att det ska fungera, säger hon.

Hon tycker att det är spännande att se kraften i de nya lärarna i fritidshem, hur de blir en länk mellan sina båda verksamheter – hur de kräver sin rätt att få vara lärare på båda ställena. Hon tror dock att det kommer att ta tid innan den nya läroplanen sätter sig hos samtliga inblandade. Att arbeta med läroplanstexter och sätta sig in i hur de nya lärarna i fritidshem tänker och vad de har för uppdrag måste skolhuvudmän och de enskilda skolorna initiera, säger Helena Ackesjö.

– Det kan kräva en omställning i tanken för många att fritidshemmet ska arbeta med centralt innehåll och att eleverna ska utveckla förmågor.

Femårigt projekt

Projektet är en longitudinell studie av yrkesbanor och professionella identiteter i ljuset av en lärarutbildningsreform som startade 2014 och ska pågå till 2019. Det är ett forskningsprojekt vid Linné­universitetet och i forskningsgruppen ingår Helena Ackesjö, filosofie doktor i pedagogik samt Ulla Karin Nordänger och Per Lindqvist, båda professorer i pedagogik.

Syftet är att följa de nya lärarnas första fem år på arbetsmarknaden i detta nya yrke; vad de förväntade sig innan de började jobba och hur det sedan har blivit i det nya yrket och om det motsvarar deras förväntningar, samt vilka vägval de gör i karriären.

40 av 48 dåvarande studenter vid ett universitet tackade ja till att vara med i studien. Hittills har de svarat på tre enkäter och en E-Delphiintervju och den första rapporten presenterades förra året. Den andra rapporten med uppföljande resultat publiceras i år. www.linneuniversitetet.se

ur Lärarförbundets Magasin