Läs senare

Lobbyarbete ska ge fritidspedagoger tid att planera

Fritidspedagogerna har väntat förgäves på ett centralt avtal om pedagogisk utvecklingstid. Nu satsar ­Lärarförbundet på att få rikspolitiker och centrala myndigheter att engagera sig i frågan.

19 Dec 2014

– Vi måste fortsätta lyfta fritidspedagogiken på nationell nivå även om det politiska läget är oroligt. Politikerna måste förstå att pedagogisk utvecklingstid är avgörande för kvaliteten i fritidshemmen, säger fritidspedagogen och kongressombudet Hanna Bremmers från Mölndal.

Hon stod bakom en av många motioner till Lärarförbundets kongress om fritidspedagogers och förskollärares bristande tid för planering och utveckling.

– Den pedagogiska utvecklingstiden har hela tiden minskat samtidigt som fritidshemmen har fått ett tydligare uppdrag att bedriva systematiskt kvalitetsarbete, upplever Hanna Bremmers.

Hon tror att motionerna bidrog till att kongressen tog in skarpare skrivningar om pedagogisk utvecklingstid i förbundets verksamhetsinriktning för de kommande åren. Förbundet ska arbeta för att skolans huvudmän ”garanterar pedagogisk utvecklingstid” och dessutom driva frågan i förhållande till rikspolitiker och centrala myndigheter.

I den gamla verksamhetsinriktningen för åren 2011 till 2014 stod det att Lärarförbundet ska teckna tydliga centrala avtal som garanterar tid för planering och utveckling. Men Lärarförbundet har inte lyckats med det uppdraget och i den nya verksamhetsinriktningen är formuleringen borttagen.

– Egentligen önskar jag att det hade fått stå kvar. Men om man inte har lyckats nå fram avtalsvägen så måste man pröva andra vägar, tycker Hanna Bremmers.

Den nya skrivningen ska inte tolkas som att Lärarförbundet släpper ambitionen att få till ett centralt avtal. Det menar kongressombudet Elisabet Rödén som ledde arbetet med att formulera den nya verksamhetsinriktningen.

– Nej, det handlar snarare om att arbeta med frågan på fler nivåer än tidigare: på arbetsplatsnivå, huvudmannanivå och nationell nivå. Då ökar möjligheterna till framgång, hoppas hon.

Varför har det då varit så svårt att få till ett centralt avtal som garanterar fritidspedagoger och förskollärare pedagogisk utvecklingstid? Enligt Mathias Åström, förhandlingschef på Lärarförbundet, har frågan varit ­prioriterad från förbundets sida.

– Men våra motparter i avtalsförhandlingarna, arbetsgivarna, ser det som ett ingrepp i deras rätt att leda arbetet.

Vad är det ni har försökt få in i det centrala avtalet?

– Att det ska finnas tid för pedagogisk utveckling avsatt i varje anställds schema.

Men inte hur många timmar det ska vara?

– Nej, vi har bedömt att en sådan argumentation skulle stänga dörren helt för en överenskommelse, säger förhandlingschef Mathias Åström.

Arbete i klassen får inte äta upp planeringstid

Det är betydelsefullt att rektorn ser till att planeringstiden för fritidshemmets verksamhet inte påverkas negativt på grund av att personalen i fritidshemmet har uppdrag i förskoleklassen eller skolan.

Ur Skolverkets allmänna råd för fritidshem

ur Lärarförbundets Magasin