Ingår i temat
Nu får vi lov!
Läs senare

Loven är glänsartid för fritidshemmen

LovLoven är ett gyllene tillfälle för fritidshemmet att glänsa. Då finns både tid och frihet. Fritidspedagogen Jonas Wallman och lektorn Caroline Ljungberg delar med sig av sina bästa råd för en bra lovverksamhet.

av Elisabeth R Brising
26 Okt 2017
26 Okt 2017
Loven är glänsartid för fritidshemmen
Foto: Istock

Loven ger ett friutrymme som behövs i dag­ens skola tycker Caroline Ljungberg, som är samordnare på lärarutbildningen på Malmö högskola. Men friheten betyder inte att fritidshemmet inte ska ha hög kvalitet.

– Det ska finnas en idé med det som görs och en analys av vilka följder olika aktiviteter får. Det krävs planering, reflektion, utvärdering och förändring – även på loven. En bra lovverksamhet kännetecknas enligt Caroline Ljungberg av variation, att det finns många olika erbjudanden, inflytande för eleverna och en balans mellan vila och aktivitet. Egentligen är det förstås samma krav som alltid. Den stora skillnaden är att det finns mer tid och att barns fritid får stå i centrum utan att konkurrera med lektioner.

– Det är ett helt annat yrke under loven. Då får jag göra det jag kan bäst, säger Jonas Wallman, fritidspedagog på Folkparksskolan i Norrköping och föreläsare om fritidspedagogik och lovverksamhet.

Ska man ta det kompensatoriska uppdraget på allvar borde man satsa mer på fritidshemmen med flest inskrivna på sommaren

Han brukar prata om skolloven som en möjlighet att glänsa och visa vad man går för.

– Då kan vi fritidspedagoger få chansen att fullt ut jobba på det sätt som vi är utbildade i.

Lovet är ett bra tillfälle för barnen att prova på nya saker och utveckla nya intressen. Elever som inte brukar trivas i skolan kan visa nya sidor.

– Skolan är mycket: Du ska göra det här nu! Medan fritidspedagogik är mer: Vill du göra det här, eller det här? säger Jonas Wallman.

Han upplever också att fritidspersonalen har mer ork på loven än vanliga skoldagar. Liksom barnen. De är inte lika stressade.

Caroline Ljungberg

– Tänk på att både tagga upp och ner. Alla återhämtar sig på olika sätt, vissa vill pyssla, medan andra behöver mer fart. Kom också ihåg att det tar tid att komma ner i varv, både för barn och vuxna.

Det sociala samspelet kan kräva en hel del. Något man måste tänka på är vem som ansvarar för barn i behov av särskilt stöd, att det finns personal som kan gå ifrån till reträttplatser även på loven.

– När inte de vanliga kompisarna dyker upp bildas andra konstellationer. På lov kan grupperna också bli mer åldersblandade. En del elever mår jättebra av att ta ansvar för några yngre, säger Jonas Wallman.

All ledig tid ställer också krav på fritidspersonalens påhittighet.

– Vi måste ju uppbringa en verksamhet som håller över ett halvt dygn, säger Jonas Wallman.

Det finns hinder som kan sätta käppar i hjulet för ”glänsarverksamheten”. På en del skolor blir loven till några dagar då en massa annat ska hinnas med, som konferenser och utvärderingar. Lokaler ska göras om och möbler flyttas. Det provocerar Jonas Wallman.

– Huvudfokus ska ligga på att skapa ett bra lärande för de elever som är där – året om. Fritidspedagogiken tar inte lov.

Långa lov som sommarlovet innebär ett stort ansvar, att ordna en meningsfull fritid flera veckor åt de barn som inte kan vara lediga med sina föräldrar.

– Fritidshemmet har ett starkt kompensatoriskt uppdrag när det gäller barns olika familj- och uppväxtvillkor, säger Caroline Ljungberg.

Foto: Istock

Hon tycker att det utjämnande sociala uppdraget lätt hamnar i skymundan i dag när man fokuserar på skolans uppnåendemål.

– Lovet kan bli en motreaktion mot den utveckling jag tycker mig se där fritidshemmet skolifieras. Det översta målet för en bra fritidsverksamhet är faktiskt att den är rolig. Det tappas lätt bort. Om att ha kul var ett mål som prioriterades högre, i stället för prestation, dokumentation och att vara duktig, så hade livet varit så mycket bättre för både vuxna och barn.

Vilka barn som går på fritidshem hela sommaren är en klassfråga.

– Ska man ta det kompensatoriska uppdraget på allvar borde man satsa mer på fritidshemmen med flest inskrivna på sommaren, säger Caroline Ljungberg.

Medelklassidealet är att barn ska vara hemma och hitta på saker med sina familjer. Men hur eleverna känner varierar nog.

Tänk på att både tagga upp och ner. Alla återhämtar sig på olika sätt, vissa vill pyssla, medan andra behöver mer fart

– För en del barn är det en befrielse att slippa vara hemma. För andra kan det vara en stor sorg och det kan kännas orättvist att inte få sovmorgnar eller åka på semesterresor med sin familj, säger Caroline Ljungberg.

Utbudet av barnomsorg minskar på sommaren. Enligt en undersökning av föreningen Majblomman erbjuder bara 15 procent av landets kommuner fritidshem som vanligt. 84 procent av kommunerna håller visserligen öppet men de stänger eller slår samman vissa enheter. Det betyder att barnen får gå med nya grupper av barn och nya vikarier och kanske i en annan lokal än vanligt. Jonas Wallman är kritisk till sammanslagningarna.

– Det är riktigt hemskt. Annars pratar man alltid om elevfokus och barnen i centrum men så fort det blir sommar ska man stänga ner. Det är inte helt ovanligt att de barn som kommer är de som har extra stort behov av stöd. Jag tycker att man drar undan mattan för dem.

Förr tyckte Jonas Wallman lite synd om de barn som inte har ledigt på sommaren.

– Men på senare år har jag mer upplevt att de som kommer får en bra verksamhet. Och det är det min uppgift att se till att det blir.

Många barn klarar av ”sommarfritids” bra enligt Jonas Wallman. Och han tror att man kan lösa problem med sammanslagningar genom att dela upp semesterperioderna mellan personalen. Allt är inte negativt, varje mynt har två sidor.

— Det kan förstås också vara positivt att det kommer in nya personer på sommaren som har energi, idéer och en vilja att prova på yrket, säger Caroline Ljungberg.

Så jobbar vi: temavecka & utflykter

Jonas Wallman.

Vad man ordnar för aktiviteter under lovet beror på skola, säsong, geografi och vilka resurser som finns. Fritidspedagogen Jonas Wallman brukar dra igång ett temaprojekt under lovveckan.

– Då får eleverna gå från måndag till fredag i ett lärande. Som när vi gjorde ”Hela trean bakar”.

Först kom idéerna och eleverna hittade varandra – andra som ville baka samma sak. Sedan fick eleverna gå till affären och fundera på vad ingredienser kostade och hur mycket som behövdes. Bakveckan avslutades med en fest.

Under en sådan lovvecka får man in entreprenöriellt, socialt och praktiskt lärande betonar Jonas Wallman. Han brukar också starta ett bygge, en legostad till exempel, och sedan låta det ligga kvar under hela veckan.

– Man behöver inte packa ihop sakerna, eleverna kan bygga, ta en paus och fortsätta.

Pussel är också något som han använder mest på loven.

– Det skulle jag aldrig lägga fram under vanliga skoldagar för då har inte eleverna den ron.

Loven är också den tid då fritidshemmen har möjlighet att göra utflykter – både i närmiljön och längre bort. Jonas Wallman brukar till exempel ordna en dagstur till skärgården på sommaren.

– Jag jobbar på ett mångkulturellt fritids och där kan skärgården vara en upplevelse som eleverna inte haft tidigare. Sådant tycker jag fritids ska ge – upplevelser som är nya.

Ett problem kan vara att man inte får be föräldrar om extra pengar till avgifter eller matsäck. Men där Jonas Wallman jobbat har man alltid haft en extra peng till loven.

– Men visst vi pratar inte om Liseberg eller Kolmården, utan fortfarande om små saker.

ur Lärarförbundets Magasin