Ingår i temat
Teknik
Läs senare

Makalösa manicker

TeknikPlocka isär och bygg ihop. Klura och lös praktiska problem tillsammans. Teknik i fritidshem behöver inte vara komplicerat.

av Elisabeth R Brising
17 Maj 2017
17 Maj 2017
Foto: Istock

Kaplastavar kan vara enastående, säger forskaren Magnus Jansson.

Han är licentiand i pedagogik vid Linköpings universitet och håller på med en studie om hur man jobbar med teknik i fritidshem. Men vad ärteknik i grunden? Kort sagt är det när människan skapar nya saker för att lösa praktiska problem.

För att göra det använder vi oss av naturens resurser och krafter. Ämnet teknik kan ibland vara svårt att särskilja från naturvetenskap och matematik eftersom all teknik är beroende av naturlagar och naturmaterial.

Att lära om teknik handlar i hög grad om ett problemlösande där eleverna använder sin process för att praktiskt förstå hur något fungerar

Man kan tänka att teknik alltid är de saker som tänkts ut av människan. En av de viktigaste uppfinningarna i människans historia är när man kom på tekniker för att göra upp eld. Tekniken finns överallt i vår vardag. Många som hör ordet tänker på datorer och ingenjörskonst. Men få ser att vispen är ett exempel på teknik, liksom saxen, symaskinen, knappen, blixtlåset och cykeln. Hushållsarbete och textilslöjd innehåller mycket tekniska redskap med funktioner som är enkla för barn att ta till sig.

3 boktips

1. Upptäck tekniken i barnlitteraturen (Natur & Kultur) av Cecilia Axell.

Tips på barnböcker att utgå från.

2. Teknikdidaktik (Studentlitteratur) av Veronica Bjurulf.

Praktiska exempel för yngre barn.

3. Fritidshemmet och skolan – det gemensamma uppdraget (Studentlitteratur) Red: Ann S Pihlgren, kapitlet: Uppdrag: Teknik­medvetna barn, Inga-Britt Skogh, KTH.

I arbetet med elever kan man med fördel utgå från vardagstekniken, titta på konstruktioner och fundera över äldre och nyare tekniker. Hur transporterade man sig förr – och nu? Man kan gå en teknikpromenad och spana efter tekniska lösningar i skolan, på gården och i närområdet. I elevernas intresse för bygglek och skapande finns teknik med. Det är tacksamt att utgå från som pedagog. Presentera ett problem för gruppen, en utmaning som barnen ska lösa tillsammans: Bygg en koja i skogen! Sedan kan man välja material, kanske rita en ritning, bygga och testa sig fram till en lösning – eller flera. Att lösa problem tillsammans och bygga något ihop tränar också socialt samspel, vi-känsla och självkänsla.

Ännu finns ingen forskning om hur elever lär sig om teknik just i fritidshem. I stället får man luta sig mot de studier som finns inom förskola och skola. Men forskaren Magnus Jansson har i sitt unika projekt studerat hur man jobbar med teknik på tre olika fritidshem. Han kommer presentera en licentiat­avhandling i höst men delar redan nu med sig av sina preliminära resultat efter observationer ute i verksamheten.

– Jag har fått en bred bild av teknik i fritidshem, det ser ut på många olika sätt. Det kan vara lego, kapla­stavar eller mer tematiska aktiviteter som att bygga en drake efter en ritning, säger han.

Även digitala verktyg räknas in i tekniklärandet, som att jobba med Minecraft eller programmering. Men bredden har också en baksida.

– Det är lätt att teknik är och blir allting, det är därför lätt att missa vad som i grunden räknas som ett lärande kring teknik. Att lära om teknik handlar i hög grad om ett problemlösande där eleverna använder sin process för att praktiskt förstå hur något fungerar.

Hans studie pekar på att det fortfarande saknas grundläggande kunskaper om undervisning i teknik bland fritidslärarkåren.

Killar kan ha lättare än tjejer att närma sig den manligt kodade tekniken och det är bra att vara medveten om som pedagog

– Det är inte så konstigt, de har inte fått stöd i att identifiera vad tekniklärande i grunden handlar om, utan det blir personliga erfarenheter och strategier som styr vad det blir.

I studien intervjuas olika fritidspedagoger och lärare i fritidshem. Magnus Jansson har kunnat identifiera tre olika strategier de har för att ta sig an begreppet teknik. Den första har forskaren döpt till ”särskiljande”. Det är pedagoger som stödjer sig på ett arbetssätt där sociala relationer och där den fria leken är centrala. De väljer bort skolans styrdokument och fokuserar på leken och det lärande som sker i den.

– De tycker att teknik redan finns i fritidshemmet, men det blir svårt att synliggöra det lärande som sker exempelvis i legoleken, säger Magnus Jansson.

Den andra lärarkategorin är den rakt motsatta – de ”skolnärmande”.

– De tar över hur man gör teknikämnet i skolan till både form och innehåll. Som att bygga broar av olika material och testa hållfasthet, till exempel.

Skolämnet brottas med vissa problem, enligt Magnus Jansson. Forskning har visat att det upplevs som luddigt av lärarna och få är behöriga tekniklärare. Det kan göra det svårt att identifiera vad som i grunden är teknikundervisning.

Foto: Istock

En tredje strategi bland pedagogerna är en mix av de två första, nämligen att ”fritidshemsomvandla” teknikämnet.

– De säger: Teknik ska vi ha, men vi vill göra det till fritidspedagogik.

Då tar man delar ur läroplanen – som digitala verktyg till exempel – men jobbar kanske mer med det sociala, som hur man är mot varandra på nätet, snarare än med teknikens funktioner.

– Och i legot kanske man gör något byggprojekt tillsammans i en grupp, säger Magnus Jansson.

Han tror att det finns en rädsla hos en del pedagoger för ordet teknik. Det känns svårt och avancerat. Det finns också en traditionellt manlig koppling till begreppet. Killar kan ha lättare än tjejer att närma sig den manligt kodade tekniken och det är bra att vara medveten om som pedagog så att alla barn får möjlighet att utveckla sitt teknikintresse.

Magnus Janssons råd till alla som jobbar i fritidshem är att inte krångla till det.

– Det handlar om praktiskt görande, att få kunskap om hur något fungerar genom att pröva saker. Det sker när man sitter och plockar och försöker förstå olika funktioner.

– Kaplastavar kan vara ett enastående exempel på vad man kan göra med enkla medel.

Balansera, bygg högt, bygg en giraff.

Så konstruera på, bygg, skapa och lek – men med en pedagogisk medvetenhet som utmanar eleverna.

Hållbarhet kopplas ofta samman med teknikämnet, liksom innovation och moraliska dilemman. Hur använder vi tekniken egentligen? Dagens politiker hoppas att barnen i framtiden ska bli ingenjörer och kanske lösa miljöproblemen med klimatsmarta uppfinningar. I fritidshemmets läroplan skrivs teknikämnet ut ihop med lärande om natur och samhälle.

Eleverna kan bli medvetna både om teknikens möjligheter och risker – om olika teknikers påverkan på samhälle, livsstil och miljö. Då blir tekniklärande inte bara kunskap om hur tekniken i sig fungerar, utan också ett lärande om människans och teknikens roll i världen. Men att lära i fritidshem om exempelvis teknikens miljöpåverkan är inte så vanligt än tror Magnus Jansson.

– Jag kan inte se i min studie att arbete med teknik blir något som handlar om hållbar utveckling. Men jag tänker att fritidshem inte fullt ut haft möjlighet att implementera den nya läroplanen än. Ett första steg är att identifiera vad teknik är.

I läroplanen om teknik

Undervisningen ska bidra till att utveckla elevernas intresse för och kunskaper om natur, teknik och samhälle genom att ge dem möjligheter att utforska, ställa frågor kring och samtala om företeelser och samband i omvärlden. Vidare ska undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling.

Genom undervisningen i fritidshemmet ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling.

Ur centralt innehåll: Natur och samhälle

  • Utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, till exempel genom samtal, studiebesök och digitala medier.
  • Byggande och konstruktion med hjälp av olika material, redskap och tekniker.
  • Hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling.

ur Lärarförbundets Magasin