Ingår i temat
Konflikthantering
Läs senare

När det krockar

KonflikthanteringI fritidshemmet får eleverna beredskap för livet. Därför kan inte lärarna vara rädda för konflikter utan måste se till att eleverna får träna sig i att lösa dem, menar lärarutbildaren Marianne Dahl.

av Annika Dzedina
23 Aug 2017
23 Aug 2017
När det krockar
Foto: Istock

Blunda och tänk på ordet konflikt. Troligtvis ser du framför dig något hemskt och våldsamt, något infekterat. Vi gör vad vi kan för att slippa dem, men faktum är att det inte går.

Thomas Jordan, lektor i arbetsvetenskap, förklarar konflikter såhär: en konflikt uppstår när en eller flera personer har önskemål de inte är villiga att släppa och upplever att någon annan blockerar dem. Då väcks frustration och driver minst en av parterna att agera på ett eller annat sätt gentemot den andra parten. Beskrivet med de orden låter det kanske krångligt – men sätt in situationen i vilket fritidshem som helst: Eleverna väller in. De har önskemål och blir både blockerade och frustrerade.

– Folk är pressade och trötta. Barngrupperna är för stora på många håll, men som pedagog måste man ändå försöka ställa sig över sin stress och stå på barnens sida. Du måste vara professionell och inte låta känslorna ta över.

Försök att vara tydlig och beskriv de egna behoven och känslorna och inte på vilket sätt den andra gör fel och är dum

Det säger Marianne Dahl, som är lektor vid lärarutbildningen på Linnéuniversitetet i Kalmar. För tre år sedan la hon fram doktorsavhandlingen Fritidspedagogers handlingsrepertoar, där hon konstaterade att det finns en uppfattning om vissa relationer mellan barnen som goda och önskvärda, och andra som icke önskvärda. De goda anses vara konfliktfria och harmoniska. I avhandlingen skriver hon: I arbetet med barns relationer finns en strävan efter att barn ska komma överens och att relationer mellan barn bör vara lugna och utan konflikter. Viktiga kvaliteter i barns relationer tycks vara att de ska vara harmoniska och konfliktfria. Konsensus är då centralt.

Under den tid som har gått efter avhandlingen, har Marianne Dahl funderat mycket på det som kallas goda relationer. Då måste det också finnas onda relationer, eller? Nej, det tror inte Marianne Dahl, hon tror att relationer har olika kvalitet, men att man kan lära sig något av alla. Goda relationer är inte konfliktfria. Däremot tror hon att många fritidspedagoger i dagens läge med stora barngrupper vill behålla lugn­et på ytan och att man då vill att allt ska flyta på och att det inte ska uppstå konflikter mellan barnen.

5 steg för konfliktlösning

  1. Vad är problemet?
  2. Hur känner sig de inblandade?
  3. Vad kan man göra för att lösa problemet?
  4. Vilken är den bästa lösningen?
  5. Vad blir konsekvenserna?

Detta är en isländsk modell, framtagen av professor Sigrún Abalbjarnardóttir i samarbete med forskare vid universitetet i Harvard, USA. Denna modell, som rekommenderas av organisationen Lärare för fred, är till för att öka barns emotionella kompetens och öva dem att lösa konflikter genom dialog. Erfarenheter på Island har visat att klassrumsklimatet har blivit bättre och eleverna öppnare och tryggare efter att de har använt modellen.

– Men, säger hon, konflikter är bra eftersom de ger barnen en möjlighet att träna på att möta olika slags människor i olika slags situationer. Det handlar om att få beredskap för livet.

Därför bör lärare i fritidshem inte vara rädda för konflikter mellan barnen, utan kartlägga dem och se var och om vad de oftast uppstår.

– Att arbeta med konflikthantering är ett långsiktigt arbete. Jag vet flera fritidshem som arbetar med forumspel och minimedling, där man låter barnen komma fram till en lösning men är med och stöttar dem, säger Marianne Dahl.

En annan lärarutbildare är Andrzej Szklarski vid Linköpings universitet. Han säger också att konflikthantering tar tid. När en konflikt uppstår, avråder han från det snabba sättet att auktoritärt tvinga någon att be om ursäkt.

– Min forskning visar att en sådan lösning oftare leder till irritation och frustration och nya konflikter, än till en verklig lösning, säger han i en tidigare intervju i vår systertidning Mivida.

Han säger också att lärare aldrig själva får framkalla eller förstärka konflikter. Därför måste man tänka på att inte favorisera någon elev, inte bagatellisera eller ignorera en konflikt och inte ta ställning.

– Det är viktigt att inse att konflikthantering måste få ta tid, det går inte att pressa fram en hållbar lösning, säger han.

Och när det blir konflikter mellan de vuxna på en arbetsplats? Tillbaka till lektorn Thomas Jordan. Han menar att det är viktigt att skapa forum för dialog på arbetsplatsen.

– Det kan till exempel vara veckomöten där man ser till att gå laget runt och frågar hur de gångna dagarna har varit. Så att alla får en chans att i tid prata om sina känslor och upplevelser, innan man börjar lagra upp åsikter och irritationen tar över, säger han.

Han menar att tvister behövs, om de handlar om sakfrågor, så att man kan hitta det bästa sättet att göra saker på.

– Men det gäller att ta hand om dem på rätt sätt. Försök att vara tydlig och beskriv de egna behoven och känslorna och inte på vilket sätt den andra gör fel och är dum. Fråga dig själv: Vad kan jag göra så att båda ska vilja lösa detta på ett konstruktivt sätt?

ur Lärarförbundets Magasin