Läs senare

Olika sorters rastlöshet

26 Okt 2014

Ny termin, nytt skolår. Nya och gamla kollegor. Men kommer alla att hålla läsåret ut? Lärare i fritidshem är tillsammans med förskollärarna kraftigt överrepresenterade i Försäkringskassans statistik över sjukskrivningar. Det är nästan dubbelt så vanligt med sjukskrivningar för stressrelaterade sjukdomar – som depression och utmattningssyndrom – för dessa yrkesgrupper än för arbetsmarknaden som helhet.

En och annan fritidspedagog kan nog känna rastlöshet, en oro i kroppen eller mentalt, som gör att det är svårt att slappna av eller sitta still. Kanske något som gör sig påmint nu, när vardagen börjar igen: planering av verksamhet, genomförande, uppföljning, pedagogiska relationer, elever, material.

Lärarförbundets undersökningar visar att fritidspedagogernas största problem med arbetssituationen är elevgruppernas storlek, att lokalerna inte är ändamålsenliga, låg personaltäthet samt att man har för lite tid för planering av verksamheten. Var fjärde lärare i fritidshem upplever dagligen ljudnivån som ansträngande vilket resulterar i trötthet, stress och huvudvärk.

Det är en annan sorts rastlöshet – för små möjligheter att under en arbetsdag hinna ta en paus, ta en rast, slappna av, ställa sig utanför verksamheten. En ”rastlöshet” som bygger på den snällhetskultur som finns i skolväsendet som handlar om att vara hjälpsam och tillgänglig för alla, för att göra det bästa för eleverna. Många utbrända människor är de ambitiösa personerna som vill mycket och ibland mer än vad de orkar. Det är deras engagemang som driver dem.

Mer tid att andas och planera. Planeringstid har länge varit en stötesten i avtalsförhandlingarna. Lärarförbundet har ännu inte lyckats att komma överens med SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) som hävdar att detta är en överenskommelse som ska göras på kommunal nivå. Resultatet av detta förhållningssätt är att det ser mycket olika ut i landets kommuner. Många kommuner har mycket vaga beskrivningar av hur arbetstid ska fördelas, medan andra har tydlig fördelning reglerad i ett lokalt kollektivavtal. Utmaningen har ökat när lärare i fritidshem befinner sig i två roller med olika förutsättningar för exempelvis tid för planering.

Valet 2014 är förbi – i kommunerna kommer nya politiker att ta plats i stolarna, och gamla politiker byter kanske områden. Gör er till vän med dem. Snabbt. Bli vänner på sociala medier som facebook, twitter och instagram. Ta en personlig kontakt via telefon och bjud in dem till ert fritidshem. Presentera er verksamhet – alla utmaningar, alla behov. Paus. Planeringstid. Pedagogiska relationer. Visa vad ni åstadkommer i dag – och ge en beskrivning av vad ni skulle kunna göra med bättre resurser. Politiker har svårare att dra ner i verksamheter man besökt, när siffran på pappret blivit människor av kött och blod.

Olika huvudmän och kommuner har kommit olika långt vad gäller de lokala kollektivavtalen. Vi måste bli bättre på att hitta och lyfta fram de goda exemplen med bra avtal. Bland jämförbara kommuner hitta dem som har bra planeringstid och bra verksamhet, låta dem bli argument för satsningar i den egna kommunen.

När detta skrivs är valet nära. Rastlöshet. Nu börjar fyra nya år av att sätta fritidshemmen överst på varje politikers agenda.


Lärarförbundets ämnesråd Fritidspedagogik är ett forum för lärare i fritidshem inom förbundet. Ledamöterna väljs av förbundsstyrelsen och syftet är att vara rådgivande i frågor som rör yrkesrollen och verksamheten.

ur Lärarförbundets Magasin