Läs senare

Rekordfå utbildade i fritidshemmen

AktuelltMindre än hälften av personalen i svenska fritidshem har en pedagogisk examen. Det är den lägsta siffran sedan 1995 då Skolverket började föra statistik över utbildningsnivån.

av Elisabeth R Brising
17 Maj 2017
17 Maj 2017
Högre utbildning i fritidspedagogik är en efterfrågad kompetens. Foto: Christel/Wikimedia Commons

Nu har 42 procent av de anställda på Sveriges fritidshem en pedagogisk högskoleexamen. Det är en minskning med fem procent jämfört med året innan, visar Skolverkets nya statistik.

– Fritidshemmet har ett viktigt pedagogiskt uppdrag som är starkt kopplat till skolan. Det blir svårt att klara av detta när bara 42 procent av personalen har en pedagogisk högskoleexamen, säger Skolverkets undervisningsråd Ingela Aksell om siffrorna.

Omkring 20 procent av personalen i fritidshem har någon form av utbildning för arbete med barn, som barnskötare eller fritidsledare, men en tredjedel av de anställda har ingen relevant utbildning alls. Fördelningen av utbildad personal är också ojämn mellan skolor. Nästan 30 000 barn, sex procent av alla inskrivna, går i en verksamhet helt utan högskoleutbildade lärare.

Samtidigt finns det 277 fritidshem med enbart högskoleutbildade pedagoger. De undervisar tre procent av Sveriges fritidselever. Behörighetsgraden skiljer sig också åt mellan kommunal och privat verksamhet. I fristående fritidshem har bara 21 procent av personalen en högskoleexamen i pedagogik medan siffran är betydligt högre, 45 procent, i kommunala skolor.

Andelen män bland fritidshemspersonalen fortsätter att öka visar Skolverkets statistik och de utgör nu 27 procent av de anställda.

– Det är positivt att allt fler män vill arbeta i fritidshem. Eleverna behöver både manliga och kvinnliga förebilder att identifiera sig med, säger Skolverkets Ingela Aksell.

Regeringen har infört ett öronmärkt bidrag på 500 miljoner kronor för att öka personalstyrkan i fritidshemmen. Enligt utbildningsminister Gustav Fridolin beror minskningen av högskoleutbildade på att det anställts mer extra personal utan utbildning och att det lett till att antalet högskoleutbildade minskat procentuellt sett.

När Skolverkets siffror presenterades gick Lärarförbundet ut och kritiserade politikerna för att inte göra tillräckligt.

– Regeringen har tagit genvägar för att lösa situationen på fritidshemmen. I stället för de satsningar vi efterfrågat: rimligare arbetsbelastning, lön, villkor och bättre karriärvägar har politikerna satsat på outbildad personal. Fler vuxna i skolan är bra, men utan riktade satsningar på våra utbildade lärare får vi inte kvalitativa fritidshem, säger Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande i ett uttalande.

Barngruppernas storlek minskar

  • Det går 478 000 elever i 4 250 fritidshem. Barngruppernas storlek har blivit något mindre senaste året till följd av mer personal i fritidshemmen, men grupperna är fortfarande stora historiskt sett.
  • I snitt går det nu 40 barn per avdelning på kommunala fritidshem mot tidigare år 40,6. Siffrorna är något högre i fristående verksamhet.
  • Barngrupperna har ökat med 45 procent under en tioårsperiod mellan år 2006 och år 2016.
  • Antalet anställda har samma tidsperiod ökat med 28 procent.
  • Statistiken visar även att de högskole­utbildade fritidspedagogerna och lärarna i fritidshem ägnar allt mindre tid åt att undervisa på fritidshemmet – förmodligen läggs mer arbetstid i skolan.

Källa: Skolverket

ur Lärarförbundets Magasin