Ingår i temat
Fokus: förbättring
Läs senare

Så jobbar du systematiskt med kvalitet

Hitta något som ni i fritidshemmet ­önskar bli bättre på. Dokumentera det. Observera hur ni gör. Gör ett förbättrings­arbete kring det. Ha en upp­följning. Gör om det om ett år. Då jobbar ni med systematiskt kvalitetsarbete.

08 Apr 2016

Kvalitetsarbete måste alla arbeta med. Det står i skollagen, fjärde kapitlet. Skolan måste nämligen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, det står också i skollagen. Alla huvudmän, rektorer och alla som arbetar inom de olika skolformerna och fritidshemmet, måste följa forskning inom sitt område och utveckla verksamheten utifrån den. Allt för att eleverna ska få en så bra och likvärdig utbildning som möjligt.

Och det ska ske systematiskt, det vill säga arbetet måste pågå kontinuerligt.Så här skriver skolverket på sin hemsida: ”Ett systematiskt kvalitetsarbete innebär att alla som arbetar i förskolan, skolan och vuxenutbildningen systematiskt och kontinuerligt följer upp verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planerar och utvecklar utbildningen.”– Kvalitet är inget nytt, det har lärare i fritidshem länge talat om. Har man en plan som man sedan genomför, följer upp och utvärderar – ja, då är man redan hemma med systematiskt kvalitetsarbete. Svårare än så behöver det inte vara.

Det säger Karin Lager som arbetade som fritidspedagog i tio år och numera är lärarutbildare vid Göteborgs universitet. I januari la hon fram en doktorsavhandling om systematiskt kvalitetsarbete, I spänningsfältet mellan kontroll och utveckling.

Där studerade hon bland annat ett fritidshem och fokuserade då på en leklådelek som barnen lekte. Fritidshemmet i studien hade en ganska stor barngrupp och inte så mycket tid för planering, det vill säga ganska vanliga förutsättningar.

Bakom denna leklådelek fanns en tydlig tanke och pedagogerna var noga med att följa upp den och dokumentera den. Vid planeringen av leken sattes det individuella barnet i centrum, och vad barnet kunde lära sig. När leken sedan utfördes och pedagogerna utvärderade leken, gjorde de det på gruppnivå, i det som Karin Lager kallar den socialpedagogiska traditionen – det som fritidslärare är bra på: pedagogerna tittade på hur det fungerade med gruppdynamik, socialt samspel och turtagning. Att fritidspedagogerna satte dessa kunskaper i centrum förvånade Karin Lager en aning, hon trodde att den så kallade skolifieringen av fritidshemmet skulle vara mer synlig och att pedagogerna skulle vara mer fokuserade på enskilda barn och på att träna språk och matematiska förmågor.

– Man kanske kan se det som ett visst motstånd mot att bedöma och dokumentera enskilda barns förmågor; som lärare i fritidshem ser du till gruppen i första hand.

I sin avhandling såg Karin Lager att det fanns en viss otydlighet kring fritidshemmets systematiska kvalitetsarbete. Fritidshemmet lyder under Lgr-11. Där står tydligt vilka mål eleverna ska uppnå i de olika skolämnena, men inte lika tydligt vilka mål de ska uppnå i fritidshemmet. Därför tror Karin Lager att det också kan bli svårt att bedöma dem. I de tillägg till läroplanen, som rör förskoleklass och fritidshem och sannolikt börjar gälla till hösten, uttrycks det tydligare vad eleverna ska lära sig på fritids.

– Men det är fortfarande väldigt olika utbildningsnivå bland dem som arbetar på fritids. Det gör att det kanske är svårt att genomföra ett systematiskt kvalitetsarbete – men det är inte skäl till att inte göra det, säger Karin Lager.

Det är skolledningens och huvudmannens ansvar att se till att det blir av och att det finns resurser till att genomföra det, både personellt och tidsmässigt, och det är också rektors ansvar att utbilda och fortbilda personalen när det behövs.

Många förskolor arbetar med olika slags dokumentationsmodeller, något Karin Lager inte har sett lika tydligt i fritidshem.

– I många kommuner är det diskussioner om vilka modeller man ska använda; en del tar mer tid, andra mindre. Jag tror att det viktigaste är att bara komma igång.

Hennes avhandling är skriven som en så ­kallad­­ policystudie, det vill säga den undersöker hur ­olika­­ lagtexter och reformer tar sig uttryck i praktiken. ­Karin Lager har därför mest undersökt hur kommun­erna angriper systematiskt kvalitets­arbete i förskola och fritidshem på övergripande nivå, men hon har alltså också tittat på verksamheten i ett ­fritidshem. Hon tror att de som läser avhandlingen kan bli mer medvetna om de olika delarna i processen med systematiskt kvalitetsarbete. Att det är viktigt att hålla fokus på vad man vill att barnen ska lära sig och hur man kan förbättra sitt arbete så att de lär sig det.

– Jag tror att det är viktigt att välja något man jobbar med och länka det till fritidshemmets mål, för att sedan planera, genomföra och utvärdera det. Inte ha för många fokus samtidigt.

Att arbeta i grupp är en förutsättning för att få till systematiskt kvalitetsarbete, menar forskaren ­Katina Thelin vid Uppsala universitet, där hon arbetar med rektorsutbildningen. Hon medverkade för några år sedan i antologin Det goda lärandets grunder, som handlar om skolutveckling och hur man kan arbeta med forskning som grund. Hon har också skrivit avhandlingen Mellan varumärke och gemensamt raster – skilda sätt att se verksamhetsidéer för pedagogisk verksamhet.

Kollegialt lärande är på mångas läppar just nu, och det finns goda skäl till det, menar Katina Thelin. Det kan ibland vara svårt att ensam se vad man behöver förändra. Att arbeta ihop med kollegor från en annan verksamhet kan därför vara bra. 

– I dag vet vi att lärare och skolledare behöver involveras i ett gemensamt kontinuerligt lärande om och utifrån den egna vardagspraktiken.

– Man kan också behöva läsa forskning eller möta forskare som har tänkt på de här sakerna mer ingående. Det handlar om att få syn på det man tar för givet, att bli medveten om alternativ, men också om att koppla det man gör till mer vetenskapligt uppbyggd kunskap, säger hon. 

Hon ser systematiskt kvalitetsarbete i två delar: en som består av att man justerar det man redan gör och en som består av att man omprövar och börjar göra något annat. Ett konkret exempel är att alla lärare måste förhålla sig till det förändrade elevunderlaget med många nyanlända. Man måste akut ta hand om det, på kort sikt. Men man måste också förändra den kunskap man har för att jobba med ett nytt ”vi”. 

– Då måste man som lärare arbeta både med att vidareutveckla och att förändra det man gör. Det är alltså både ett kort- och långsiktigt arbete.

Att få till ett systematiskt kvalitetsarbete kanske känns som hopplöst för många, med få utbildade pedagoger/lärare och stora barngrupper, men Katina Thelin anser att ju mindre utrymme man har för att jobba med utveckling, desto viktigare blir det att prioritera. Att arbeta med sådant som har stor betydelse för verksamhetens utveckling och ta bort sådant som har mindre betydelse.

  1. Vilka mål? 
    Bearbeta mål och kunskapskrav. Fundera kring innebörden av mål och kunskapskrav och hur de kan ta sig uttryck i praktiken. Gör ett urval av vilka mål och krav som kvalitetsarbetet ska fokusera på.
  2. Genomförande & dokumentation
    För att underbygga kvalitetsbedömningar behövs någon form av datainsamling, till exempel i form av enkäter, intervjuer, observationer eller samtal med elever.
  3. Uppföljning & utvärdering
    Uppföljningen innebär att fortlöpande samla in information som kan skapa ett underlag.
  4. Analys
    Målet med analysen är att förstå och förklara vad som kan ha inverkat på måluppfyllelsen och vad som kan vara lämpligt att göra för att bättre nå de nationella målen. Ju rikare underlag som finns desto mer fördjupad kan analysen bli.
  5. Åtgärder att vidta
    Det systematiska kvalitetsarbetet får inte enbart bli en pappersprodukt.

Källa: Jan Håkansson: Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem. Strategier och metoder. Studentlitteratur 2013.

Läs mer:

Fritidshemmets uppdrag av Margareta Schröder & Jarko Tuisku. Kapitel 7: Fritidslärarens uppdrag och kvalitetsarbete (Liber 2015)

ur Lärarförbundets Magasin