Ingår i temat
Fokus: Bra snack
Läs senare

Schysst & oschysst på nätet

Lyssna mer på barnen, prata mindre själv – och kom fram till en god etik tillsammans. Så lyder forskaren Elza Dunkels råd för vilket ”nätspråk” som är okej. Fritidspedagogen Camilla Kjell har intervjuat sina 6–9-åringar för att lära sig mer om deras sociala nätliv.

10 Feb 2017

Goda grundtips

Ett enkelt råd till både vuxna och barn i den digitala världen är: Skriv tydligt – läs förlåtande.

Och till den vuxne: Lyssna mer på barnen än vad du pratar själv.

Tiden i den digitala världen går i en galopp­erande fart. Barn i ett allt större åldersspann använder olika sociala medier för att kommunicera via text, bild eller i egeninspelade filmsnuttar. Så hur kan man som fritidspedagog stödja barnen i att navigera på ett schysst och roligt sätt i nätrymden?

Fritidspedagog Camilla Kjell är arbetslagsledare vid Ösbyskolan i Värmdö kommun utanför Stockholm, och arbetar själv med 6–9-åringar. Fritidsverksamheten väntar ännu på leverans av paddor till samtliga barn, så att man ska kunna arbeta mer aktivt med digitala verktyg. Men barnens sociala liv på nätet – på mobiler, paddor och datorer utanför fritids – är högst påtagligt ändå, och snacket går bland barnen: Vem har sett det youtube-klippet? Vilka har de senaste mobilmodellerna? Och vem är rolig på Instagram?

– Det sociala livet på nätet går verkligen snabbt neråt i åldrarna, säger Camilla Kjell. En del av våra barn har redan konton på Instagram, och några har egna kanaler på Youtube. Det är mycket prat om olika klipp, appen Musical och Kikk. Fast min känsla är att den verkliga explosionen sker i årskurs fyra, då många fler börjar att ha ett socialt liv på nätet. Jag tänker att vi behöver förbereda barnen för det.

Elza Dunkels:
– Det är faktiskt barnen som är experter på det här området. Det viktigaste är därför att utgå från deras erfarenheter, och inte hamna i att ”nu ska jag som vuxen pedagog lära ut saker”, säger Elza Dunkels, docent vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, området interaktiva medier och lärande (IML), Umeå universitet.

Inför höstens utvecklingssamtal intervjuade hon alla barn om deras nätanvänd­ande.

– Det var jättespännande att få veta mer om vad de gör på fritiden, hur de upplever olika appar och sajter, och sedan diskutera det tillsammans med föräldrarna.

Utöver att fånga upp spontana samtal om barnens liv på nätet arbetar Camilla Kjell och hennes kollegor ofta med värdegrundsövningar i halvklass.

– Då kan vi prata mer samlat om typiska dilemman. Som vad som händer om någon skriver något taskigt i en kommentar på Instagram eller i en chatt, eller vad som eventuellt skiljer konflikter på nätet och i verkligheten.

Ny teknik omgärdas ofta av oro, och inte minst kombinationen ny teknik och barn.

Men även om skepsisen i vissa fall kan vara befogad är det viktigt att vuxna inte låter samtal om den digitala världen präglas av förmaningar och rädsla. Det hävdar Elza Dunkels, expert på unga och sociala medier och docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet.

– Vuxnas sätt att prata om barns liv på nätet är ofta problemladdat. Faktum är att det påminner om hur vuxna förhåller sig till barn och sex. Man hör sällan en förälder prata med varm röst om sin 13-årings spirande sexualitet, och det är också ovanligt med föräldrar som lyfter fram hur fint det är att deras barn hittat ett roligt spel på nätet.

I sin bok Nätmobbning, näthat och nätkärlek (Gothia Fortbildning, 2016) går Elza Dunkels igenom forskningsläget kring nätmobbning, och ger olika råd.

Guide till digitala verktyg

Skolverket släpper i vår flera guidande material kring digitala verktyg. Varje del utgår från en kort och lättläst forskningsartikel med kompletterande diskussions­frågor och övningar. Elza Dunkels har skrivit det material som handlar om kränkningar på nätet samt om juridisk och teknisk säkerhet.

skolverket.se

Hennes inställning till att främja ett schysst nätspråk är tydlig: Det finns ingen quick fix. Precis som med all annan mänsklig samvaro handlar umgänget i sociala medier om en pågående process, där barn och pedagoger tillsammans formar en etik. Regler som pådyvlas barnen uppifrån tyder på ett klimat med brist­ande respekt för barnens kunskap, upplevelser och åsikter – vilket i sig riskerar att påverka den viktiga tilliten mellan barn och personal, menar Elza Dunkels.

– Jag tror att det är svårt att hitta ett barn som inte redan har tänkt kring hur man är schysst eller oschysst på nätet, säger Elza Dunkels. Problemet är väl snarare att de ofta har varit ensamma om upplevelser de ännu inte har ord för. Jag tycker att man som pedagog ska ta som rutin att ta upp frågor direkt, när de uppstår. Det är ju så smart på ett fritidshem att man kan samarbeta över åldrarna för att beskriva och ta ställning till olika saker.

– För en pedagog kanske det låter som om de samtalen tar mycket tid – och de tar tid till en början – men i slutändan har man igen det. Och man har kommit fram till saker gemensamt, vilket är mycket effektivare än om man som barn pådyvlas saker uppifrån.

Enligt de studier som gjorts ökar risken att bli utsatt för något på nätet – trakasserier, mobbning, sexuella kontakter – med åldern, helt enkelt för att barn från 11 års ålder blir allt mer intresserade av sin omvärld och konflikt­ytorna ökar.

Dock finns det några särdrag vad gäller hårda ord eller trakasserier på nätet, hävdar Elza Dunkels. Det bästa är uttrycksformen i sig – varje kränkande handling som sker via nätet innebär sin egen dokumentation. Denna dokumentation kan sedan användas i kontakt med pedagoger, kurator och/eller polis, eller bara för att få stöd av vänner.

Studier visar också att yngre barn tycks ha lättare för att ignorera taskiga kommentarer på nätet än vad tonåringar har, med förklaringen att de ännu är mer intresserade av sin egen, lilla värld, och mindre av omvärlden.

Plus med den digitala världen

I uppdraget för fritidshem ingår bland annat att möta barnen där de befinner sig i sin kunskaps- och identitetsutveckling, liksom att främja deras språkliga förmåga. På nätet finns alltså en alldeles given – och i princip gratis – arena för pedagoger och barn att mötas.

Dessutom tycks maktbalansen på nätet skilja sig en del mot världen utanför. Forskning från senare år har visat att många unga som utsätter andra för kränk­ande behandling på nätet inte ser det som angrepp, utan snarare som berättigade svar eller mot­attacker. En som är oschysst eller mobbar kan alltså se sig själv som utsatt.

Men framför allt vill Elza Dunkels lyfta fram den vänlighet och kärlek som flödar på nätet, och som är ett minst lika viktigt ämne att ta upp: Hur brukar du peppa andra i sociala medier?

– Utifrån de frågor jag fått av fritidspersonal genom åren är mitt intryck att de ofta är kunnigare i barns digitala liv än vad exempelvis lärare är. Fritidshemmet är ju av tradition mer elevcentrerat, och dessutom ofta ett ställe där barn känner ett stort förtroende för personalen. Och det är ju den bästa förebyggande åtgärden av alla – den dagen ett barn behöver stöd eller hjälp ska det kännas självklart att kontakta en vuxen.

ur Lärarförbundets Magasin