Läs senare

Små kommuner tar stort ansvar

AktuelltSveriges mottagande av nyanlända syns i fritidshemmen. Stora utmaningar finns, men också många möjligheter.

13 Dec 2016
Små kommuner tar stort ansvar

Det är framför allt i mindre kommuner som mottagandet har satt stora avtryck i fritidshemmen. I kommuner som till exempel Bengtsfors, Jokkmokk, Övertorneå var mellan 17 och 18 procent av de inskrivna eleverna på fritids nyanlända i oktober 2015.

Störst andel inskrivna av alla hade småländska Lessebo. Där var 19 procent nyanlända.

Hackebackeskolan i Lessebo har under lång tid haft ett stort mottagande. I november i år var omkring 40 av skolans 320 elever nyanlända. En fungerande organisation finns på plats, och mottagandet går bra, enligt rektorn Amelia Zivkovic.

På fritidshemmet finns det just nu inte så många nyanlända elever berättar fritidspedagogen Liselotte Neroth. Många av föräldrarna går på SFI under skoltid och barnen har därför inte rätt till fritidsplats.

– Vi har haft en del nyanlända, men de har aldrig varit i majoritet utan har kunnat smälta in i gruppen som den är, säger hon.

På skolan finns studiehand­ledare som också är med på fritids och hjälper till att tolka om det behövs. Liselotte Neroth tycker att det har varit guld värt att inte behöva ringa upp en tolk för vardagliga samtal. Hennes råd för att lyckas med mottagandet av nyanlända på fritidshemmet är att direkt ha någon som talar samma språk på plats.

– Det är en förutsättning för att lyckas, att man tidigt kan förebygga missförstånd mellan barnet som inte kan språket och de andra, många gånger blir det kommunikationsbrister, säger hon.

Line Isaksson är lärare i fritidshem och ledamot i Lärarförbundets förbundsstyrelse. På Runnerydsskolan i Nässjö där hon jobbar erbjuds alla nyanlända barn en fritidshemsplats. Det kallas för integrationsfritids, en av lärdomarna därifrån är hur viktigt inskolningssamtalet är.

– Det är jätteviktigt att föräldrarna är med och att man har ett bra inskolningssamtal. Så att de förstår vad fritidshemmet är för någonting. Sedan måste det också finnas språkstödjare på plats som kan hjälpa till med att tolka och förklara för den nyanlända när det uppstår konflikter, kulturkrockar eller situationer där eleverna inte förstår varandra, för det gör det, säger Line Isaksson.

Hon anser att fritidshemmen generellt sett skulle kunna användas mycket bättre i integrationen.

– Fritidshemmen är en outnyttjad resurs när det gäller integrationen. De kan verkligen vara en brobyggare, ett sätt att få förståelse för sociala kontexter i det svenska samhället och hur det är att leva som barn i Sverige. Men också för att träna på språket, och få ett vardagsspråk snabbare.

Men för att lyckas krävs fler utbildade lärare i fritidshem.

– Den största utmaningen för fritidshemmen handlar ju om att man är för få utbildade personal. Om den här integrationen ska bli bra måste det finnas lärare i fritidshem som hjälper eleven i socialiseringsprocessen och hjälper till att utveckla barns lärande.

ur Lärarförbundets Magasin