Läs senare

Stoppa enkätmisshandeln!

26 Okt 2017
Mattias Lundqvist, fritidspedagog och mellanstadielärare

Vad händer med alla enkätresultat? Vad är syftet?

Det tycks vara trendigt med enkäter. I dag enkätundersöks vi i alla möjliga sammanhang. Även barnen förväntas svara på frågor om hur de trivs, hur bra personalen i skola och fritidshem är på att hjälpa dem att lösa konflikter och i vilken mån de har inflytande över verksamheten. Men vad händer med alla enkätresultat? Det skulle kännas seriöst att kunna svara på frågan ”varför ska vi göra det här?” från barnen. Den olyckliga sanningen är att jag oftast inte vet själv.

Nästa bekymmer är att det för mig är oklart vad jag ska göra med den – ringa – del av enkätsvaren som når mig och mina kolleger. Då enkäter är anonyma blir det svårt att ta tag i problem som syns i svaren, om – låt säga – två barn i min grupp känner sig mobbade. På en muntlig fråga svarar barn nämligen ogärna ja på den frågan. Det landar i att vi vet – eller snarare kan ana – att mobbning eller något som liknar mobbning förekommer. Vilka de inblandade är vet vi däremot inte.

Ska vi sätta enkäter i händerna på barn – och även vuxna – måste vi ha med i beräkningen att de förväntar sig att det ska leda till något.

”Varför ska vi göra det här?” Sann­ingen är att jag oftast inte vet själv.

De flesta barnen vet inte att det är frivilligt att svara på enkäter. Det verkar inte heller de företag ha riktigt klart för sig, som på uppdrag av diverse arbetsgivare skickar ut dem, för om de inte får svar kommer en påminnelse. Påminnelse? Herregud, det kan ju vara så att jag gjort det aktiva valet att inte svara.

Är det inte dags att stoppa enkätmisshandeln av barn, föräldrar och personal, som i mina ögon är något av en maktlek för vuxna? Låt oss i stället fokusera på det vi är anställda för. Pedagogiskt arbete helt enkelt.

ur Lärarförbundets Magasin