Läs senare

Stressig vardag för barnen

I blickpunktenTjat och jäkt i samband med dagliga rutiner stressar elever i förskoleklassen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

av Elisabeth R Brising
26 Okt 2017
26 Okt 2017
Stressig vardag för barnen
Foto: Pixabay

– Man hinner inte ens välja kläder.

Det säger sexåriga Siri i en ny studie om hur barn upplever sitt vardagsliv. Stress och strikt reglerad fritid är en del av den moderna barndomen. I alla fall enligt en ny studie av Ylva Odenbring, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet. Hon har intervjuat 6 och 7-åringar i Göteborgsområdet och i New Jersey och Virginia, USA. Barnen fick rita medan de svarade på frågor som: Vad är roligt i vardagen? Vad är jobbigt?

– Det intressanta var att barn i Sverige och USA satte ord på olika saker, säger Ylva Odenbring.

De svenska barnen uttryckte mer explicit stress i vardagssituationer.

– Det var det de tryckte på, säger Ylva Odenbring.

Det som kommit fram tror jag speglar dagens samhälle där ett högre tempo på alla möjliga plan smittar av sig på barnen

På morgonen är det ett späckat program när den svenska familjen ska upp och alla ska iväg till jobb och skola. Barnen i studien säger att det är jobbigt med tjat från jäktade föräldrar och småsyskon som är ledsna. Att inte hinna välja kläder, att behöva springa och att frysa är andra saker de nämner som är jobbiga.

– Särskilt mornarna upplevs som stressiga, lämningarna, men även hämtningarna på eftermiddagarna och att det stressas fram och tillbaka mellan olika ställen, säger forskaren.

De amerikanska barnen pratar mer om långa skoldagar, läxor varje dag och en uppstyrd fritid med ”after school programs” och sportaktiviteter.

– Det var en väldigt schemalagd vardag och inget utrymme att själv få styra. Men barnen uttryckte också att det var roliga aktiviteter de hade, säger Ylva Odenbring.

I USA börjar barnen skolan vid fem års ålder och har läxor och bedömning från start. Ungefär hälften av eleverna går på after school programs, ungefär som fritidshem, som oftast finansieras privat. De kan ha lite olika inriktning, vissa är mer skolinriktade med läxläsning medan andra fokuserar på kulturella aktiviteter. Skolan och de många fritidsaktiviteterna gör det svårt för barnen att hinna träffa kompisar på vardag­arna, utan det sker främst under helgerna. Eller som Alexander säger i studien: ”För det är då vi är lediga”.

Det både svenska och amerikanska barn säger är roligt i vardagen är just att ”leka med kompisar”. Fler svenska barn talade uttryckligen om lek med andra, och om att de lekte både i skolmiljön, hemma och ute. Något som också är gemensamt för alla barnen i studien är att deras tid är väldigt reglerad, enligt Ylva Odenbring.

– Barnen tillbringar den största delen av sin dag på utbildningsinstitutionen, säger hon.

Det är inget unikt för Sverige och USA, utan kännetecknar utbildningssystemet i västvärlden. På fritiden har många barn dessutom fritidsaktiviteter och läxor. Barndomsforskare talar därför om att det skett en sorts ”skolifiering” av barndomen. Det som skiljer ut Sverige internationellt är den utbyggda förskolan och fritidshemmet.

– Det kan vara viktigt att tänka på att när barnen har varit hela dagen i skolan är de trötta. Barnen har jobbat klart. Man behöver inte klämma in mer aktivteter som vuxen, säger Ylva Odenbring.

6- och 7-åringarna i hennes intervjuer kommer från en medelklassbakgrund med god familjeekonomi. Hur vardagsstressen ser ut hos barn med andra ekonomiska och sociala förutsättningar var inte fokus i den här studien. Ylva Odenbring pekar på tidig­are forskning som visat att fattiga barn också upplever stress – men på ett annat sätt.

– Mindre bemedlade barn har förstås inte alls möjlighet att delta i några fritidsaktiviteter. Fattigdom innebär ett socialt stigma, ett utanförskap som stressar.

Barnombudsmannen visade i en rapport redan 2003 att svenska barn stressas i skolmiljön, berättar Ylva Odenbring. Då nämndes stök och buller i klassrum och i matsalen, stressiga luncher, vuxna som inte har tid och avbrutna aktiviteter. Att man inte hinner leka klart ”för nu ska vi göra något annat”. Ylva Odenbring tycker arbetsmiljön i fritidshem i dag är ett problem för både barn och vuxna.

– Det är otroligt stora barngrupper och då kan man uppleva det som stressigt. Det blir en stökig och jobbig miljö med mycket barn och lite personal, det är i alla fall ett intryck jag fått i samtal med barn. Men man kan inte lägga skuld på personalen som är underbemannad och bara försöker göra så gott de kan.

Stress och psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem i Sverige bland både barn och vuxna.

– Det som kommit fram här i studien tror jag speglar dagens samhälle där det är ett högre tempo på alla möjliga plan som smittar av sig på barnen. Som lärare är det bra att ha kännedom om de här sakerna och kunna anpassa aktiviteterna efter det – att ha stunder där man vilar, varvar ner och har det lugnt och tyst.

Det är viktigt att vila, men också att röra på sig. Det förebygger både fysisk och psykisk ohälsa visar mycket forskning. Vår kropp och hjärna är byggd för rörelse, men både barn och vuxna är mer stillasittande i dag än förr i tiden, konstaterar Ylva Odenbring.

Hon tycker det är viktigt att som lärare lyssna in hur barnen själva upplever vardagen och samtala om stressen med både barn, föräldrar och kollegor i arbetslaget. Då kan man hejda en negativ spiral.

Ska man verkligen prata med föräldrarna om deras stress?

– Ja, samverkan är ett uppdrag i läroplanen som hör samman med barnens välmående psykiskt och fysiskt. Så ta upp det här till diskussion med stress vid lämning och hämtning.

Fotnot:

Forskningsartikeln ”Childhood, free time and every­day lives: comparing children’s views in Sweden and the United States” är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Early Child Development and Care. Barnens namn i studien och i artikeln ovan är fingerade.

ur Lärarförbundets Magasin