Ingår i temat
Digga digitalt
Läs senare

Ta draghjälp av eleverna

Digga digitaltDet digitala är en del av vardagen och du som lärare i fritidshemmet ska se till att eleverna lär sig att hantera digitala verktyg både för att kommunicera och skapa, på ett säkert och ansvarsfullt sätt. Men hur – och vad?

av Annika Dzedina
06 Dec 2017
06 Dec 2017
Ta draghjälp av eleverna
Illustration: Thinkstock photos
Illustration: Thinkstock photos

Alla vet att man ska arbeta digitalt. Problemet är att eleverna oftast ligger hästlängder före lärarna, i alla fall tekniskt sett. Bara lugn, Susanne Kjällander, som är filosofie doktor i didaktik på Stockholms universitet, och inriktad på lärande i den digitaliserade skolan, tycker att detta är ett perfekt område att utforska tillsammans med eleverna.

Digital kompetens är en del av vår samtida allmänbildning, på samma sätt som svenska, kemi eller vilket annat skolämne som helst

– Man kan låta eleverna ha försprånget och tillåta sig att släppa kontrollen och att misslyckas, tycker hon och berättar om när hon var på studiebesök i England för att se hur de jobbar med digitalisering i skolan där. Det slog henne hur ofta läraren frågade vad eleverna hade misslyckats med.

– Barnen berättade sedan ivrigt om alla misstag de hade gjort, för att tillsammans med läraren backa bandet och tänka ut hur de kunde göra i stället, säger hon.

Illustration: Thinkstock photos

Susanne Kjällander tipsar också om att den som känner sig osäker kan söka efter information på nätet och gå med i IKT-grupper på sociala medier, lyssna på någon pod om digitalisering eller titta på youtube-klipp för att ta reda på hur man använder ett visst digitalt verktyg i ett visst syfte.

Men hur ska man få in det i undervisningen i fritidshemmet?

– Gör det inte så komplicerat utan utgå från dig själv! Är du duktig i ämnet bild, testa då att digitalisera ett moment genom att ladda ner några appar där man kan skapa med färg och form.

Använda och undervisa om digitala verktyg måste lärare, av två skäl: dels är digitala resurser en viktig del i samhället och i barnens liv, dels står det inskrivet i läroplanen. Dessutom kommer nu den nya IT-strategin för skolan, som säger att både elever och lärare ska utveckla den digitala kompetens som de behöver och samhället kräver. Det viktiga är inte hur lång tid man spenderar framför exempelvis en skärm, utan vad man gör, menar Susanne Kjällander. Och det går bra att använda både digitalt och analogt, Susanne Kjällander ser i sin nuvarande forskning hur en del lärare använder exempelvis gitarrappar, men inte i stället för utan jämte akustiska analoga gitarrer.

Svenskars internetanvändning

Internetstiftelsen i Sverige har kartlagt svenskars internetanvändning. Dessa siffror är från i år:

  • Tre av fyra personer upp till 25 år tittar på Youtube varje dag.
  • Vid 2 års ålder använder fyra av fem (79 procent) internet.
  • Två av tre sjuåringar använder internet varje dag.
  • Så gott som alla (98 procent) 11-åringar har en egen mobil.
  • En tredjedel av 2–3-åringarna använder surfplatta varje dag.
  • Drygt en tredjedel av de svenska internetanvändarna uppger att de har fått utbildning i källkritik. Bland de yngre är den siffran över 70 procent.

– Digitala verktyg är just redskap i undervisningen – precis som att gå ut i skogen eller musicera eller ha idrott i fritidshemmet. Det går dessutom att göra mycket utan dator eller lärplatta: programmera varandra med kommandon, göra magiska korttrick för att träna på algoritmer. Man kan också kombinera digitalt och analogt, som att orientera utomhus med hjälp av QR-koder.

Linda Mannila är forskare vid Aalto universitet i Esbo, Finland, och Linköpings universitet. Hon är också utbildare och föreläser om digital kompetens i skolor och kommuner och hon brinner för digitalisering och jämlikhetsfrågor. Linda Mannila vill att vi tar steget från att enbart tala om den digitala tekniken till att börja tala om det medborgerliga perspektivet i den digitaliserade världen.

– Jag tror att fritids har ett utmärkt läge att arbeta med digital teknik. Fritids är inte bundet till lektioner som skolan utan kan jobba ämnesövergripande med digital teknik och vilket annat ämne som helst, säger hon.

Linda Mannila menar att det handlar om att förstå innehållet och vad som ligger bakom den digitala tekniken i dag, inte som tidigare att enbart använda den. Barn som växer upp i dag ser ingen skillnad mellan den virtuella och den analoga världen och i skolan och fritidshemmet handlar det om att lära sig att vara en del av den världen, lära sig att skapa nytt innehåll med den digitala tekniken – inte bara konsumera den utan också vara en producent.

– Digital kompetens är en del av vår samtida allmänbildning, på samma sätt som svenska, kemi eller vilket annat skolämne som helst, säger Linda Mannila.

En annan person som brinner för IKT är Linnea Malmsten, lärare mot yngre åldrar på Sågtorpsskolan i Nacka. Hon och hennes tidigare kollega, fritidspedagogen Stina Hedlund, har där skapat ett IKT-fritids. De började i liten skala med ett filmprojekt med ettor och tvåor.

– Barnen fick egentligen inte använda internet hos oss, men gjorde det ändå så fort vi vände ryggen till, berättar Linnea Malmsten.

Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet

Gäller från hösten 2018. Har tre fokusområden: Digital kompetens för alla i skolväsendet, likvärdig tillgång och användning samt forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter.

De började fundera på hur de kunde använda nätet och andra digitala verktyg i undervisningssyfte i fritidshemmet och bestämde sig för att ordna IKT-fritids två timmar i veckan.

Till att börja med spelade de spel som Minecraft, men eftersom de ganska snart förstod att eleverna var väldigt utlämnade på nätet i olika sociala medier, bestämde de sig för att arbeta med värdegrundsfrågor. Hur ska man bete sig på nätet, vad kan jag skriva, måste jag bli vän med alla, vad gör jag om någon skickar något snuskigt?

– Det var en ny arena för oss och det var jobbigt med alla fula, snuskiga och hårda ord i början, men vi vande oss. För barnen som växer upp nu är ju detta en helt integrerad del i livet. Därför måste vi lära dem källkritik och att blockera personer likaväl som vi lär dem att programmera.

Som lärare i fritidshem gäller det att tänka att det är precis som på fritids i övrigt; i fotboll, pingis och lekar finns regler och förhållningssätt. Det måste det finnas på nätet också. Eleverna måste lära sig hur man är en schyst kompis, oavsett vilket verktyg de använder, menar Linnea Malmsten.

Tips från Susanne Kjällander och Stina Malmsten: Be rektorn köpa in några lärplattor. Det är allt som behövs för att komma igång.

Samtala med barnen hela tiden om vad de tycker är okej att göra mot varandra på nätet, är du osäker finns material från Statens medieråd. Gör en likabehandlingsplan för digital användning.

Lästips:

Ordet är fritt men behöver du säga allt du tänker? Kartago och Statens medieråd

Källkritik i undervisningen Teori och praktik år 1-3, Maria Heimer, Gothia fortbildning

Digital kompetens för fritidshemmet, ett diskussionsunderlag som finns att läsa på skolverket.se

 

ur Lärarförbundets Magasin