Ingår i temat
Tid
Läs senare

Tidspussel fixar dagen

TidFritidspedagog Micke Anderssons arbetsuppdrag innehåller allt från att vara med i fritids kvalitetsutvecklingsgrupp till att jobba som slöjdlärare två dubbelpass i veckan på skolan.
Vi följde med honom under en arbetsdag för att ta reda på hur han fördelar sin tid.

Tidspussel fixar dagen
Några förskoleklassare får också ta tillfället i akt och träna enkel delningsmatematik med hjälp av frukten. Foto: Emil Malmborg

När fritidspedagog Micke Andersson kommer till sitt jobb på Maria Park-skolan i Helsingborg om morgnarna är varje timme noggrant planerad. Han har ett veckoschema med olika färgkoder. Blått står till exempel för fritidshemstid. Grönt för den planeringstid som hör till fritidshemmet, både i grupp och enskilt. Men i sin arbetsvardag får han också in bland annat uppdrag som slöjdlärare samt att nästan två timmar om dagen finnas till hands för klasslärare under skoltid.

Det handlar inte om att bestämma saker över barnens huvuden och att allt är hugget i sten

– Det kan till exempel vara att ta ut en grupp barn när det har varit stökigt socialt och jobba med samarbetsövningar. Vår kompetens ska används på rätt sätt också när vi arbetar under skolans lektioner, vi fritidspedagoger har ju inte en högskoleutbildning för att bara stå bredvid, säger han och verkar nöjd med hur samverkan mellan de olika yrkesgrupperna fungerar på hans arbetsplats.

Det är tisdag morgon i dag. Micke Andersson kommer just från en timmes planeringsmöte med sitt fritidsteam, på avdelningen Trädkojan. Nu väntar ett lika långt möte med samtlig personal på hela fritidshemmet. 332 barn är inskrivna, fördelat på sex avdelningar. Mötestiden är helig och ligger fast i schemat varje vecka, berättar Micke Andersson.

Micke Andersson, fritidspedagog på Maria Park-­skolan i Helsingborg. Foto: Emil Malmborg

– Så har det varit så länge jag kan minnas och jag började här för 17 år sedan.

Runt mötesbordet tar 15-talet personer plats. Stearinljusen lyser i fönster och på bord i rummet som är en av de lokaler som främst är fritidshemmets. Maria Park-skolan är inrymd i vackra gamla tegelbyggnader med spröjsade höga fönster. Skolan ligger i kanten av den bokträdsfyllda Pålsjö skog, ett stenkast och en backe upp från centrum och Öresund. Här var det en gång i tiden ett stort mentalsjukhusområde men nu är borggårdarna i stället fyllda av klätterställningar och lekande barn. Maria Park skolan har vuxit mycket sedan starten 1998. Sjukhusmiljön går knappt att ana längre, i korridorerna ligger varmt röda plastmattor och lokalerna är nyrenoverade.

– I området byggs väldigt mycket nya bostäder, barnfamiljer flyttar hit. Elevantalet har hela tiden ökat successivt och vi i fritidspersonalen har varit delaktiga i att bygga upp vår egen organisation från grunden, vi äger den själva så att säga. Det tror jag har varit viktigt, säger Micke Andersson.

Nu är det sista rycket alldeles innan jul och fritidshemmet står inför att ta emot jullovslediga barn. Förutom fritidspedagoger, resurspersonal och elevassistenter är även biträdande rektor Ulrica Gath och skolans administrativa chef Pernilla Prahl, själv fritidspedagog i botten, med på tisdagsmötet. Det är de varje gång, för de vill vara delaktiga i vad som sker på fritids, förklarar de.

– Vi jobbar aktivt med att elevernas dag ska vara en helhet. Fritidshemmet har alltid varit viktigt för oss men det har varit en lång process att hitta fram till en struktur och organisation som ger mesta möjliga effektivitet och kvalitet. Och det arbetet tar aldrig slut, säger Ulrica Gath.

Dags för mellanmål. Personalen delar avdelningarna i olika matrum för att det inte ska bli för många barn på ett ställe. Foto: Emil Malmborg

Micke Andersson slår sig ner mittemot kollegan Frida Wallin som är teamledare för hela fritidshemmet och den som håller i mötet. Några punkter avverkas snabbt, som en genomgång av om alla vet var de ska ta emot ”sina” barn när julavslutningen är över på torsdag.

Vi spolar fram den här tisdagen något. Efter lunch är Micke Andersson med inne i klass 3A. Klass­läraren blir tvungen att ta ett akut föräldrasamtal så Micke Andersson får ta över lektionen ensam. Men det går smidigt i dag. Det är dagens sista pass och eftersom jullovet står inför dörren är det lite extra mysigt med filmtajm. Sedan är skoldagen slut.

– Inför varje ny eftermiddag på fritids har vi en grovskiss över vad som ska hända och vem som ska befinna sig var och när. Jag tror den strukturen är en förutsättning i vårt arbete med att hela tiden utveckla verksamheten framåt, säger Micke Andersson.

Men det handlar inte om att bestämma saker över barnens huvuden och att allt är hugget i sten, poängterar han. Tvärtom. Här gör personalen exempelvis barnintervjuer minst tre gånger om året för att hela tiden lyssna in vad aktuell barngrupp är intresserad av. Målet och syftet ska alltid komma före aktiviteten i sig.

– Det har vi jobbat mycket med, det är lätt att tänka åt andra hållet – att aktiviteten i sig blir viktigare än syftet.

Kollegan Frida Wallin, från grannavdelningen, är på väg mot ett pepparkaksbak och ger ett konkret exempel. Hon berättar att önskemålet om bakning har kommit från flera barn den senaste tiden, både muntligt och på lappar i förslagslådan som finns på fritids.

Micke Andersson har ett tydligt schema med färgkoder för sina arbetsdagar där bland annat uppdraget som rastansvarig ingår. Foto: Emil Malmborg

– Barnen har uppmärksammat att vi bakar mer sällan än förr. Så därför har vi planerat för det här baket för de som vill i dag.

Men det finns en annan tanke med aktiviteten också, förklarar Frida Wallin. I hennes barngrupp har många enbart en eller två kompisar och är inte öppna för fler kontakter.

– Men i dag har vi medvetet delat in dem i grupper med barn som de annars inte alls umgås med. Sist vi gjorde så började några gråta och ville inte vara med. Vi får väl se hur det går i dag, antagligen blir det kaos, säger Frida Wallin, ler och hastar vidare.

Micke Andersson har tre pass av IKT, informations- och kommunikationsteknik, framför sig i ett annat klassrum. Det kan innebära allt från att träna på att logga in på olika program till att göra powerpoint-presentationer, små filmsnuttar eller spela spel.

– Att vi jobbar med IKT på fritids bidrar till att kunna utnyttja den pedagogiska tiden optimalt på lektionerna sedan. Det sparar lärarna tid från att behöva lägga kraft på grundläggande saker som inloggning och så vidare. På så vis kan vi bidra till högre måluppfyllelse i skolan.

Dessutom har IKT-passen en socialt stärkande funktion som ger barnen utrymme att lära känna varandra, säger Micke Andersson.

– De är generösa med att dela med sig, hjälper varandra mycket med de olika apparna och programmen.

Mellanmålet är en viktig stund under arbetsdagen. Micke Andersson ser till att sitta ner tillsammans med bara ett fåtal barn. Foto: Emil Malmborg

Barnen är numera välbekanta med den återkommande tisdagsaktiviteten, de som är intresserade av att vara med har fått skriva upp sig på listor några dagar i förväg för att det ska bli ett lagom antal i varje grupp. De som inte är här eller bakar är ute på gården och har fri lek eller så befinner de sig i ateljén, dansrummet eller har lekar i gympasalen. Överallt är personalen utspridd enligt noggrann planering.

– Det är ju både en styrka och svaghet att vara ett stort fritidshem. Vi försöker hela tiden dela upp barnen i mindre grupper och ge många olika valmöjligheter. Men ett sådant arbetssätt kräver sin struktur.

Maria Park-skolans fritidshemspersonal har varit runt en del och föreläst om sitt arbetssätt och har också regelbundet grupper på studiebesök. Igår var ett gäng fritidspedagoger från Öland här, berättar Micke Andersson. Ofta får de frågor om antalet planeringstimmar eller hur många barn det går på varje personal.

– Men vi tänker inte riktigt så. Det viktiga är hur man använder den tid och de resurser man har. Och där finns ingen quickfix-lösning eller någon mall som passar alla. Vi brukar råda att man ska börja i någon del och strukturera upp ett första område, inte tro att allt går att ordna på en gång.

Maria Parks verktyg för en bättre planering

Fritidshemmet har en årsklocka som visar vilka saker som ska prioriteras och när.

Personalen har enskilda veckoscheman där varje timme är planerad med olika färgkoder för fritidstid, skoltid och annat.

På varje avdelning har personalen delat upp vem som ansvarar för vad, som att skriva månadsbrev, barnscheman, verksamhetsplan, grov- och projektplanering. och att varje morgon skriva upp dagens fritidsaktiviteter på whiteboardtavlorna i skolans korridorer. Barnen ska redan när de kommer till skolan få veta vad de kan vänta sig av sin eftermiddag i fritidshemmet. Till de här områdena ägnas den enskilda planeringstiden.

All dokumentation sparas i ett gemensamt moln, så alla kan gå in och läsa allas dokument och göra ändringar när det behövs.

Att allt dokumenteras skriftligt gör att mycket dubbelarbete undviks. Det, i kombination med det gemensamma veckomötet, bidrar till att hela fritidshemmet drar åt samma håll.

Kollegorna delar också med sig muntligt och skriftligt av vad som sker på de olika avdelningarna och ger varandra tips och inspiration.

Strukturen för kommunikation och dokumentation stärker också målet om att alla avdelningar ska ha en likvärdig kvalitet.

ur Lärarförbundets Magasin