Ingår i temat
Fokus: Musik
Läs senare

Tonsäkra fritidshemmen

Fokus: MusikMusiken förenar, glädjer och är ett viktigt kunskapsområde. Ändå är det få som får till svänget på fritids. Kanske för att estetiska uttryck laddas med onödig prestige.

28 Okt 2016

Hur ser det ut med musikverksamheten på fritidshemmen? Olika förstås. Ingen vet säkert för någon forskning finns inte.

– Nej. Det är ett eftersatt område, som många andra, säger Ketil Thorgersen, lektor i musikpedagogik och lärarutbildare på Stockholms universitet.

De som arbetar med musik i fritidshem får i stället grunda sig i forskning om musik i förskolan, skolämnet musik och studier om hur unga lär sig spela på sin fritid. Mycket amerikansk forskning inriktar sig på kognitiva fördelar av musicerande i unga år. Som att det är bra för problemlösning, skapande och samarbete. Att man kan bli en mer medveten medborgare och lär sig påverka andra genom konstnärlig gestaltning.

Musik kan användas som ett verktyg för annat lär­ande men är också en alldeles egen kunskap.

– Många musikpedagogiska forskare framhåller musiken som en aktivitet i sin egen rätt, något som är oerhört viktigt i nästan alla människors liv, säger ­Ketil Thorgersen.

När skolinspektionen granskade kvaliteten i fritidshem 2010 skrev de att den estetiska verksamheten skulle kunna vara mer avancerad och utmana eleverna mer. Några examensarbeten om musik i fritidshem pekar också på att den mest används som bakgrund till lekar och när barnen själva ber om det.

– De som jobbar med musik på fritids i dag är ­oftast eldsjälar som kan spela själva, vilket är något de lärt sig på sin fritid, säger Jörgen Berg, lärarutbild­are­ på Högskolan för scen och musik i Göteborg.

Skillnaden är också stor mellan skolor när det gäller vilka resurser man har både till lokaler, utrustning och personal.

– Vi uppmuntrar de nya lärarna i musik och fritidshem att ställa krav på arbetsgivaren. Man ska inte behöva sitta i en skrubb bakom matsalen med ett ostämt piano, säger Jörgen Berg.

Foto: StocksySå hur borde musikverksamheten se ut? Det viktiga är att det man gör är meningsfullt för barnen. Ketil Thorgersen föreslår till exempel multimodala projekt där man blandar musik, dans, drama, bild och film. Gör en filmproduktion, sätt upp en föreställning eller samarbeta med kulturskolan och andra fritidshem.

– Jobba gärna i ax till limpa-projekt där musiken ingår.

Han tipsar också om en övning: Barnen får fundera kring sin musiksmak och göra egna listor på Spotify eller Youtube. Vad har jag tyckt om för låtar senaste åren? Kan man ändra smak? Ofta är barnens egna preferenser en blandning av tecknad film-musik, Melodifestivalen och det egna kulturarvet – som förstås kan ha inslag av olika kulturer.

– Spellistan blir en musikalisk livsberättelse. Man kanske ser att man gillar något annat nu än när man var fyra år. Man kan jämföra och prata med kompisar om det här.

Den digitala tekniken har gjort det enklare än någonsin att spela in musik och skapa egna låtar på en dator eller surfplatta. Men Youtube, Spotify och självinstruerande dataprogram kan aldrig ersätta en aktiv fritidspedagog. Det visar Pernilla ­Lagerlöfs forskning som vi skrev om i förra numret. Sexåringarna i studien tappade snabbt intresset för musikprogrammet om inte vuxna och kamrater deltog i aktiv­iteten. Samlärandet upplevdes som mer meningsfullt och hjälpte barnen framåt. Forskaren ­Pernilla ­Lagerlöf tror att det blir mer musikteknologi på fritids framöver.

− Genom ny teknik kanske musiken kan bli mer ett ämne i sig, till exempel genom att det blir enkelt att lyssna på musik tillsammans på Spotify och kanske även få i gång samtal om hur musiken låter. I dag är det vanligt att musik kopplas samman med att sjunga, spela och uppträda, men att lyssna på musik är lika viktigt, säger hon.

Inom pedagogikens värld ses musiken som en form av kommunikation. Musik i fritidshemmet kan gärna användas till att undersöka: Vem är jag? Vad vill jag berätta och vilka medel har jag? Hur kan andra uppfatta mitt budskap?

Filmmusik och klassisk musik kan man med fördel lyssna på för att prata om hur den skapar olika stämningar. Vilken musik gör en glad eller uttrycker spänn­ing? Man kan också låta elever ta med eventuella instrument hemifrån, eller bygga egna enkla instrument som maracas. En annan uppgift för fritidspedagogen kan vara att hjälpa barnen förstå att de inte måste se ut på ett visst sätt, eller försöka sjunga och dansa som kända artister. Inte reproducera ett ideal. Det kräver att man också är trygg i sig själv som vuxen och vågar pröva att uttrycka sig konstnärligt. Men om man som pedagog inte har hållit på med musik alls – hur gör man för att komma i gång?

– Ta tag i musikläraren eller någon annan som vet mer. Det är märkligt att i skolan ska barn lära sig, men lärarna ska vara färdiga. Att vara en god lärare är att utveckla sig med andra, tycker Jörgen Berg på lär­arutbildningen.

Att säga att man saknar begåvning, tonsäkerhet eller taktkänsla är inte en lösning.

– Det är totalt ointressant! Då pratar vi om prestation och inte om estetiska uttrycksformer – vilket är vad vi utbildar inom. Musik är inte något man klarar av eller inte. Det är en uttrycksform.

En majoritet av de nya lärarna i fritidshem och musik har en musikbakgrund, men det finns också de som inte har det. För dem är studierna krävande.

– Det är nog den tuffaste termin de gör. Vissa tycker inte att man borde kunna bli grundlärare i musik på en termin utan förkunskapskrav. Men det kan man! Vi har lärandemål som ska uppnås. Antingen når man dem eller ej. Kursen kräver mycket disciplin, tid och fokus, säger Jörgen Berg.

Lärarstudenterna i Göteborg har kurser i rytmik, musikdidaktik, sång, gitarrspel, ensemblespel, musikteori och gehör. Studenterna använder surfplattor i alla kurser för att jobba med att skapa musik, spela in och dokumentera. Att kunna programmet Garageband är ett krav.

På Stockholms universitets musikkurs pratar man om ett verkstadstänk i fritidshemmet, att skapa en plats dit barn kan komma och testa sång- eller spelgrupper, eller göra egna kompositioner.

– En fördel i nya lärarutbildningen är att det finns en fantastisk möjlighet att påbörja saker i musikundervisningen som man sedan kan plocka upp på ett annat sätt på fritidshemmet. Man kan jobba mellan klassrum och fritids mer dynamiskt, säger Ketil ­Thorgersen.

I den bästa av världar kan eleverna fördjupa och förkroppsliga kunskapen från musiklektionen genom att laborera ihop.

– Får man till samarbetet mellan lärare i skolan och fritidshemmet så är det där på eftermiddagen eleven befäster sina nya kunskaper, leker med dem och hinner reflektera, säger Jörgen Berg.

Kultur på fritids

  • Skolinspektionen menar att elevers utveckling och lärande kan stimuleras mer i fritidshemmen. Till exempel skulle den estetiska verksamheten kunna vara mer avancerad för att utmana eleverna (Skolinspektionen, 2010).
  • Skapande och lek är centralt för barns lärande och fritidshemmet har stora möjligheter att arbeta med olika estetiska uttrycksformer. De utmärks i fritidshemmet av att de är frivilliga och saknar utifrån ställda mål.
  • I barns vardag kretsar många sysselsättningar kring populärkultur. Forskare har konstaterat att det inte alltid är något som vuxenvärlden välkomnar. Men populärkultur är viktigt i barns värld och ger dem erfarenheter och kunskaper som det är viktigt att ta tillvara. Oavsett social, kulturell och språklig bakgrund delar barn ofta erfarenheter och kunskap utifrån populärkultur.

Källa: Fritidshem och fritidspedagogik – en forskningsöversikt, Högskolan i Borås, hb.se

Läs mer!

Boken Meningsskapande fritidshem, red. Malin Rohlin, kapitel: Musik som estetisk kommunikation i fritidshemmet, Ketil Thorgersen (Studentlitteratur).

Bara teknik räcker inte, intervju med Pernilla Lagerlöf, lararnasnyheter.se

Boken Musik och lärande i barnets värld, red. Ylva Hofvander Trulsson, Anna Houmann (Studentlitteratur)

Spara

Spara

ur Lärarförbundets Magasin