Läs senare

Vardag på nätet

Digital värld. Det går att möta barns datorspelande och internet­användande på olika sätt. Det kan fördömas och motarbetas – eller så kan man omfamna det och hjälpa barn att hitta bra strategier på nätet. På Sågtorpsskolans fritidshem valde man den senare taktiken.

21 Sep 2013

Det hela startade som ett IKT-projekt för barnen på fritidshemmet i Nacka. Stina Hedlund hade redan arbetat med datorer och film med eleverna i årskurs tre och fyra när Linnea Malmsten, båda fritidspedagoger, kom till fritidshemmet. Barns datoranvändande var ett område som även Linnea ville utveckla. Planen var i första hand att göra det möjligt även för de yngre barnen att göra film.
– Jag började ta efter hur Stina arbetade med treorna och fyrorna. Men jag vågade inte låta dem kasta sig ut på nätet hur som helst, säger Linnea Malmsten.

Målsättningen med projektet var att barnen skulle lära sig ett antal program och bli vana användare av datorer. Sedan starten har barnen gjort massor av animerade filmer och vanliga filmer och till och med medverkat i en filmfestival. Men ständigt undrade barnen om de inte fick använda datorerna även till spel, chatt och för att se filmklipp.Foto: Hasse Hedström– Barnen tjatade och tiggde om att få spela några minuter. De ville visa oss sin värld och sina gubbar som de skapat. Slutligen backade vi bandet och bad dem inviga oss i vad de gjorde på nätet. En helt ny värld öppnade sig för oss, berättar Stina.

Visst funderade de över riskerna med att låta barnen ansvara för sitt eget surfande och chattande med kompisar. Men de litade på sin egen kompetens på området och såg det inte som fritids uppgift att förbjuda, utan att vägleda och undervisa i virtuell social kompetens.

De förde en dialog med föräldrarna innan IKT-projektet sjösattes. De var beredda på motstånd och att inte alla föräldrar skulle vara odelat positiva till barnens datoranvändande på fritids.

Ett problem uppstod direkt vid starten. Mamman till ett barn i årskurs ett ville inte att sonen skulle spela Minecraft över huvud taget. Hon hade hört mycket negativt om spelet och ville hellre att sonen skulle vara ute och leka.

– Jag frågade ändå mamman om jag fick visa sonen Minecraft tillsammans med tre av hans kompisar. Hon gick med på det, under förutsättning att hon fick sitta med. Mamman blev väldigt imponerad av spelet och funderade över om sonen riskerade att hamna i ett utanförskap om han inte var med och spelade, berättar Linnea

De framhåller hur viktigt det är att sätta in förebyggande arbete redan i förskoleklasserna och fritids för att tidigt lära barnen att surfa säkert. Det är viktigt att ge barnen verktyg för hur de ska hantera och undvika mobbning och kränkande behandling på nätet.

– Detta måste ske innan det har hänt. Det är vår uppgift att presentera händelser som de kanske ännu inte mött på nätet. Vissa kan tycka att det är jobbigt att visa saker för barnen som de kanske ännu inte vet något om. Men troligtvis kommer det att hända. Då är de beredda och har verktyg att hantera det, säger Linnea och Stina fyller i:

– Barnen tror ibland att det är deras eget fel om något oönskat dyker upp på skärmen. Plötsligt ser de en naken människa på skärmen. Kanske tänker de: ”Vad skämmigt! Vad har jag gjort, jag berättar inte”, säger Stina.

Genom diskussioner på fritidshemmet vet barnen numera att det kan vara så att Lisa 12 år faktiskt är Bengt 47 år. Samtalen hjälper dessutom barnen att komma fram till hur man är en juste kompis på nätet. Målsättningen är att barnen både ska kunna surfa säkert och lära sig hur man uppträder mot kompisar på nätet. Det här är ett sätt att utvidga det vanliga värdegrundsarbetet även till den virtuella världen. De utgår ofta från ett dilemma och samtalet är verktyget.

I stället för att betrakta spel och nätet som något destruktivt har de bestämt sig för att lära sig mer och delta i denna för barnen så viktiga värld. Varken förbud eller filter i datorerna kan skydda barn mot omvärlden. Nätet finns i dag i varje mobiltelefon och surfplatta. Barnen måste skapa filter inom sig själva så de vet hur de ska hantera olika situationer.

Datorvärlden är viktigare än vad föräldragenerationen, skola och fritidshem kanske alltid förstår. Att aldrig få några ”gilla” på Facebook eller Instagram kan upplevas som en katastrof – som att inte bli inbjuden till ett kalas.

– Hur man mobbar har ändrat karaktär. I dag har barn åtkomst till varandra hela dygnet. Det finns barn som vaknar mitt i natten och måste kolla om något sagts om dem. Barn kan numera förföljas av en mobbare överallt, dygnet runt. Dessa olösta konflikter tar de med sig till skolan.

Foto: Hasse Hedström

Numera ingår fritidspersonalen i barnens datorvärld och har där skapat sina egna låtsasfigurer i spelen – avatarer – och har kontakt med barnen genom både chattsidor och via spel .

– Barnen har fått ytterligare ett sätt att kommunicera med oss. Har det hänt något i skolan så kan jag numera dessutom höra efter hur barnet mår, även när det har åkt hem, berättar Stina.

Barnen uppskattar deras närvaro på nätet, inte bara de allra yngsta barnen utan även de lite äldre accepterar att personalen hänger på samma ställen som de på nätet.

– Oss kan de prata med om sådant de inte vill ta upp med mamma och pappa. Vi finns med dem på nätet, vi har ett gemensamt område – en gemensam värld, säger Linnea.

Trots att miljontals barn och ungdomar varje dag spelar, chattar, använder Facebook och delar bilder, är det här fortfarande aktiviteter som ibland ses som skadliga eller oviktiga.

Vilka spel och vilka videoklipp som är okej att spela och titta på under fritidstid har man kommit fram till gemensamt. Barnen tycker själva att spel som innehåller våld och blod inte ska finnas på fritids.

– Bland de lite äldre barnen har andra dilemman uppstått. Ibland tittar de på videoklipp som inte stämmer med skolans värdegrund eller klipp som är sexistiska. Men vi förbjuder inte utan använder dem som en utgångspunkt för en diskussion, säger Stina.

Pedagogernas viktigaste verktyg är att prata, diskutera och argumentera om olika fördelar och nackdelar med det barnen ser. De hoppas att det leder till att barnen själva förstår vad som är okej att titta på.

– Vi får inte reagera med ryggmärgsreflexer: ”Det där är farligt”, ”Det där ska man inte klicka på”. Utan istället öppet fråga vad de tittar på: ”Vad spännande!” ”Berätta mer – varför tycker du det här är bra?”. Ibland kommer de fram till att det de tittar på kanske inte är så bra och gör något annat istället, säger Linnea.

I dag ingår det i skolans och fritidshemmens uppgift att även socialisera in barn i den digitala världen.

– Det har utvecklats ett klimat där alla får vara med. Även barn som har haft svårt att komma in i gruppen får vara experter inom ett område som inte främst handlar om att vara trevlig och social. I dag handlar spelandet här främst om att göra det tillsammans med kompisar, säger Stina.

Spelkulturen är könsstereotyp. Killarna sitter i en grupp och spelar Minecraft och tjejerna – med ett undantag – sitter och spelar MSP. Ibland bestämmer pedagogerna att alla i klassen spelar samma spel. Men när eleverna själva får välja så delas barnen upp i pojkar och flickor. Det här är svårt att bryta.

Borta vid ”tjejbordet sitter Lina Källström och Nelly Eriksson och spelar MSP.

– De tycker att det är dumt att det blivit ett tjej- och ett killbord. Man borde sitta mer tillsammans, säger Nelly och Lina fortsätter:

– Det är en tjej i min klass som spelar Minecraft och hemma spelar jag själv ofta Minecraft, men på fritids blir det mest MSP.

Båda två tycker att det har varit jättekul att ha tillgång till datorer på fritids. Det hade ingen av dem trott när de började här.

– Vi hart lärt oss jättemycket! Som vilka sidor man kan vara inne på. Hur man ska göra för att slippa dåliga kommentarer och vad man gör om man får kränkande kommentarer. Man ska säga till en fröken och man ska inte vara tuff eller elak tillbaka, säger Lina.

Hur vanligt är det då att de får kränkande kommentarer när de är ute på nätet?

– Det beror var man är och vilka spel man spelar. Det är inte så jättevanligt. En gång var det någon som kallade mig något dumt, då blockade och rapporterade jag honom så att han blev avstängd, berättar Lina.Foto: Hasse HedströmDe berättar att det främst är under vintern de spelar datorspel och då bara någon gång i veckan. Det tycker de är lagom

Timothy Klevebäck sitter tillsammans med killarna och spelar Minecraft.

– Det är kul att man får spela på fritids. Jag spelar Minecraft både hemma och här eftersom alla mina vänner också gör det. Det är nästan alltid så att vi killar spelar Minecraft och tjejerna MSP. Jag har prövat deras spel, men det är tråkigt, säger Timothy.

Han berättar att han på fritids lärt sig mycket om datorer, till exempel hur man gör film.

– Men vi får inte spela blodspel. Vi visar vad vi vill spela och ibland säger Stina och Linnea nej.


Linnea Malmsten och Stina Hedlund föreläser om IKT på Fritidspedagogernas rikskonferenser under hösten, lararfortbildning.se

Barns favoriter på nätet

  • Onlinespelet MovieStarPlanet (MSP) är utvecklat av danska forskare med målet att få barn att lära sig mer och bättre engelska. Användarna får var sin figur som sedan interagerar i en virtuell onlinevärld. De kan chatta, köpa saker och kläder, spela in filmer och spela mot varandra.
  • Minecraft är ett äventyrsspel och byggspel som går ut på att spelaren har fyrkantiga block som byggs ihop, lite som legobitar eller klossar. Spelet fortgår i en framslumpad värld som består av olika typer av natur. Det går att spela själv eller tillsammans med vänner. Man kan då bygga i samma värld, genom att den första personen startar en värld och de andra som vill vara med går med i samma spel.
  • Instagram är en app för mobiltelefonen. Programmet tillåter användaren att ta bilder, lägga på ett filter och dela med sig av bilderna till olika sociala medier.
  • IKT är en förkortning av informations- och kommunikationsteknik. På bloggen iktfritids.blogg.se kan du följa Stina Hedlund och Linnea Malmstens arbete med IKT på Sågtorpsskolan, där finns också många tips och länkar.

Kolla! skolporten.se/forskning, sök IKT på fritidshemmet – ett socialt och kulturellt fenomen.

ur Lärarförbundets Magasin