Ingår i temat
Fokus: förbättring
Läs senare

Verktyg som fungerar

I Katrineholm är fyra utvecklingsledare, en noggrann kartläggning, en kommunklubbad projektplan och gemensamma mål, ett sätt att höja fritidshemmens status.

08 Apr 2016
Verktyg som fungerar
Mikael Brolin är förstelärare i fritidshem på Sandbäcksskolan i Katrineholm. Han är också en av fyra utvecklingsledare. Foto: Hugo Lejon

2014 sökte Katrineholms kommun utvecklingsledare och i augusti samma år började fyra fritidspedagoger sitt arbete med det som är tänkt att på sikt stärka kommunens fritidshem och en förbättrad samsyn kring fritidshemmens uppdrag.

Mikael Brolin är en av de fyra utvecklingsledarna. Han är också förstelärare i fritidshem, på Sandbäcksskolan i Katrineholm, även det sedan augusti 2014. Utvecklingsledarna har tjugo procents nedsättning på sina vanliga tjänster, de möts varje torsdag och de har ansvar för varsitt samordningsområde, där ett antal skolor ingår. Deras första år som utvecklingsledare gick åt till att kartlägga kommunens verksamhet, med exempelvis verksamhetsbesök och enkäter till personal och rektorer.

Enkäterna handlade om rektorernas delaktighet i planering och uppföljning, bilden av samsynen och samverkan med skolan och om hur lokalerna är utformade. Utifrån enkätsvaren har sedan en projektplan skrivits, den är redan klubbad i rektorsgrupper och i politiska nämnder. Själva kompetensutvecklingsprojektet drogs igång i december förra året och sträcker sig fram till juni 2018.

Det började egentligen redan 2010 med Skolinspektionens rapport ”Kvalitet i fritidshem”. 77 fritidshem i 17 kommuner granskades och Skolinspektionen konstaterade bland annat att barnens utveckling och lärande hamnar i skymundan och att en hög kvalitet i fritidshemmens verksamhet gynnar elevernas kunskapsutveckling i grundskolan.

Skolinspektionen menade att kommunerna behövde säkerställa att ”all personal har kännedom om uppdraget och tillräcklig fritidspedagogisk kompetens”. De påpekade också vikten av ”att förutsättningar som personaltäthet, personalgruppsstorlek, fysisk miljö och organisation utformas så att de gynnar en god omsorg och en god pedagogisk kvalitet”.

Dessutom visade det sig att Katrineholms kommun 2013 lade mindre resurser per invånare i riket, men också i länet, när det gäller grundskola och fritidshem. Andelen behörig personal i grundskola och fritidshem var också mindre än snittet i Sverige.

På varje fritidsavdelning i Katrineholm finns en kontaktperson, dessa fungerar också som informationsbärare till resten av personalen på avdelningen.

– Vårt första mål är rätt personal på rätt plats. På en skola kan det vara så att fem fritidspedagoger jobbar på en avdelning och på de andra avdelningarna kanske det inte jobbar någon fritidspedagog alls, så det gäller att sprida kompetensen, säger Mikael Brolin som understryker att barnen också får en bättre fritidsverksamhet av att den som är utbildad i utomhuspedagogik går med dem till skogen och den som är duktig i drama, håller i teaterdelen. På så sätt får eleverna ut det bästa av fritidspersonalen.

När det här skrivs är 31 procent av de 151 anställda på Katrineholms fritidshem behöriga, inklusive förskollärarna på fritidshemmen. Ett annat mål för projektet är att det ska ge en ökad samverkan mellan skola och fritidshem.

Om Mikael Brolin och hans kollegor på fritidshemmen vet mer om vad skolan gör och skolan får ”en rimlig inblick” i vad som görs på fritids, då kan skola och fritidsverksamheterna komplettera varandra på ett helt annat sätt än vad som görs i dag.

Genom nätverksträffar, workshops, studiecirklar, föreläsningar och diskussioner ska personalen på Katrineholms fritidshem utvecklas, med hjälp av kollegialt lärande. I projektplanen poängterar utvecklingsledarna att ”en del av strategin för att säkerställa framgångsfaktorerna och tydliggöra fritidshemmets uppdrag är att utforma en kommungemensam plan för att bibehålla kvalitet på lång sikt”.

Kartläggningen visade att situationen är väldigt varierande mellan olika avdelningar och enheter och det handlar om att hitta sätt att jobba gemensamt, oavsett om det handlar om fritidshem på landsbygden i kommunen eller stora skolor i centrala Katrineholm.

Utvecklingsledaren Mikael Brolin menar att han och hans kollegor alltid varit duktiga på att arbeta aktivitetsstyrt, men att han har blivit mycket stabilare i sin yrkesroll genom arbetet med att utveckla kommunens fritidshem. Han har blivit bättre på att sätta ord på det han gör, liksom på att skriva pedagogiska och tydliga planeringar, på att synliggöra det han gör och varför, för elever, vårdnadshavare och kollegor.

– I början sa jag att jag jobbar på Sandbäcksskolan där jag har lite bildansvar och på eftermiddagarna jobbar jag på fritids. Nu står jag stolt och säger att jag jobbar på fritidshem, är utvecklingsledare och förstelärare. Man brukar säga att i botten är jag fritidspedagog. Så gör jag inte längre, utan: I toppen är jag fritidspedagog, säger Mikael Brolin.

Utvecklingen av Katrineholms fritidshem

  • I augusti 2014 anställdes fyra utvecklingsledare som arbetar tjugo procent av sin arbetstid med att på sikt höja fritidshemmens image, status och kvalitetsnivå.
  • Under hösten 2015 upprättade de fyra utvecklingsledarna Nina Bodegren, Jessica Claesson, Mikael Brolin och Sarah Andersson, en projektplan. Den löper från december 2015 till juni 2018.
  • Syftet är att få en likvärdig fritidshemsutbildning.
  • Målen längs vägen är att öka andelen personal med rätt utbildning, formulerat som ”Rätt kompetens på rätt plats” och att stärka samsynen kring fritidshemmens uppdrag.
  • Projektet ska också leda till att medvetandegöra lärandet på fritidshemmen och öka det kollegiala lärandet.

ur Lärarförbundets Magasin