Ingår i temat
Fokus: Bra snack
Läs senare

”Vi är mer medvetna om språket nu”

Kollegialt lärande utmynnade i en språkpolicy på fritids­hemmen på Österslövs skola och Fjälkestads skola i Kristianstad. Det språkutvecklande arbetet fortsätter nu enligt mottot ”språkbad hela dagen.”

av Annika Dzedina
10 Feb 2017
10 Feb 2017
Åse Albin, Sofie Bengtsson och Lotte Bondesson på Österslövs skola och fritidshem.  Foto: Serny Pernebjer

Alla aktiviteter i fritidshemmet kan vara språkutvecklande, genom att pedagogerna benämner allt korrekt, vid bakning, lek, utevistelse, spel, estet­isk verksamhet och allt annat som händer på fritids.

– Vi har sett hur mycket man kan arbeta med språk och språkutveckling på olika sätt. Vi har bland annat högläsning vid mellanmålet och de barn som vill får berätta ett barndomsminne för hela gruppen, eller gåtor och roliga historier. Att berätta och prata inför grupp är ju också språkutveckling, säger fritidspedagogen Eva Cronert.

Även om vi i dagligt tal säger ’barn’ och ’verksamhet’, skriver vi alltid ’elever’ och ’undervisning’

Hon och hennes kollegor var med i ett utvecklingsprojekt med kollegialt lärande tillsammans med lektor Petra Magnusson vid Högskolan i Kristianstad, då de arbetade med språk och språkutveckling. De filmade varandra och insåg att barnen inte alltid förstod vad de sa, exempelvis när de använde ordspråk som kanske inte är så vanliga i dag, som ”De här glasen sjunger på sista versen” – vad betyder det? Glasen sjunger väl inte? De bestämde sig för att använda ord som alla kan förstå, eller förklara svåra ord och uttryck, vilket gav barnen större ordförråd.

Fritidspedagogerna bestämde sig också för att benämna allt rätt, inte bara: ”Skulle du kunna ge mig den?” Filmandet och de observationer de gjorde fick pedagogerna att inse att de måste bli bättre på att involvera eleverna, ge dem taltid och ställa mer öppna frågor så att eleverna själva måste förklara. De blyga, tysta barnen utvecklades mycket under projektet och vågade berätta saker framför gruppen.

Språkarbetet ledde dessutom till att pedag­ogerna­ började tala mer medvetet om arbetet i fritid­hemmet.

– Även om vi i dagligt tal säger ”barn” och ”verksamhet”, så skriver vi numera alltid elever och undervisning i officiella dokument, berättar fritidspedagogen Åse Albin.

– Och vi tycker att barnen vet att de lär sig saker på fritids nu, att lärandet fortsätter där och inte bara sker i skolan.

I arbetet tog de fram en gemensam språkpolicy. Den innebär bland annat nolltolerans mot svordomar och nedsättande ord, och att inga sexanspelningar ­eller könsord får förekomma. Eftersom policyn i första hand är till för att skapa trygghet i fritidshemmet, får man såklart inte heller kränka någon annan, och alla har rätt att uttrycka sina tankar och ska uppmuntras att tala inför hela gruppen. Fritidshemspersonalen arbetar för att hålla igång språkpolicyn, det kommer ju nya barn (och föräldrar) hela tiden som måste introduceras.

– Hur man beter sig och vad man skriver till och om varandra på nätet kommer såklart också upp, berättar Eva Cronert.

När de började projektet bestämde de att använda sig av mottot ”språkbad hela dagen”; samtliga pedagoger ska utveckla barnens språk under hela tiden de är i skola och frtidshem. Även om projektet är avslutat, tar pedagogerna med sig det språkutvecklande arbetet i allt:

– Det känns som att vi blivit mycket mer medvetna om hur vi använder språket, säger Åse Albin.

ur Lärarförbundets Magasin