Läs senare

”Det här kan bli ett drömyrke”

PorträttetLine Isaksson har ägnat sitt liv åt att försöka förbättra arbetsvillkoren för lärare i fritidshem, med drömmen att fritidspedagogiken ska bli en självklar del i varje barns liv. Att ständigt övertyga andra om yrkets betydelse är inte lätt. Men ändå är hon fylld av förhoppningar.

Foto: Anneli Hildonen

Att se samband i samhället. Det är nog den förmåga som bäst beskriver Line Isaksson, lärare på Runnerydsskolans fritidshem.

Kopplingen mellan aktuella politiska debatter och barns rätt till ett meningsfullt liv ter sig självklar för henne.

Vi träffas på ett hotell i närheten av Centralstationen. Hon har precis avslutat ett möte i Lärarnas hus i Stockholm och är på väg hem till Nässjö. I morgon kommer hon att mötas av en lukt av nypoppade popcorn och färgglada ballonger när hon är tillbaka på jobbet. Förberedelserna inför fredagens disco pågår för fullt.

Vi är proffs på att ge eleverna förutsättningar att lära sig demokratiska spelregler.

– Det här discot är ett av oändligt många exempel som beskriver fritidshemmets särart kontra ”den vanliga” skolan. Det hela började med att två killar i årskurs två var oroliga över att deras äldre syskon bara satt och spelade dataspel hela dagarna. Så vi började prata om det här och hur viktigt det är att ha något att göra på fritiden, säger Line Isaksson.

Sedan berättar hon om hur killarna jobbat under flera veckor med att planera sitt disco, göra inbjudningar och budget och utveckla strategier för hur de skulle locka dit andra barn på skolan.

– Men när vi väl var i affären kom de på att vi ju kunde handla för hur mycket pengar som helst, för jag hade ju kort! Efter att jag hade förklarat att budgeten var begränsad frågade de var pengarna egentligen kom ifrån? Vem skulle betala för deras disco?

Line Isaksson

Bor: Bodafors.

Ålder: 43 år.

Familj: Två barn, sambo och två bonusbarn.

Yrke: Lärare i fritidshem.

Arbetsplats: Runnerydsskolan, Nässjö kommun.

Tidigare yrkeserfarenhet: Elevassistent på särskolan, personlig assistent.

Utbildning: Barn- och ungdomspedagogisk examen.

Favoritämne i skolan: Rasten.

Lästips: Catarina Andishmands avhandling Fritidshem eller servicehem.

Motto: Se kärlek istället för hat.

Det hela ledde till en diskussion om kommunen och om vem som bestämmer i samhället.

– Den här undervisningen innefattar både upplevelsebaserat och entreprenöriellt lärande. De upplevde den här erfarenheten som meningsfull eftersom det resulterade i både något konkret och i en samhällsdiskussion som berörde dem, vilket i princip sammanfattar hela didaktiken i den fritidspedagogiska undervisningen.

Line Isaksson är utvecklingslärare och har arbetat som lärare i fritidshem sedan 20 år tillbaka. I dag har hon en kombinerad tjänst. En dag i veckan jobbar hon med sitt utvecklingsuppdrag inom kommunen, en dag vigs åt fackligt arbete i Lärarförbundets styrelse och resterande dagar går till undervisning och planering av den egna verksamheten.

När hon inledde sina studier visste hon knappt vad fritidspedagogik var och hade aldrig kunnat föreställa sig att hon skulle ägna sitt liv åt att försöka förbättra arbetsvillkoren för lärare i fritidshem. Men nu väcktes hennes intresse.

– Jag och mina studiekompisar var väldigt visionära. Vi satt uppe hela nätter och hade långa diskussioner om vad vi ville bidra med. Men när vi ramlade ut i verkligheten kände jag en total avsaknad av en pedagogisk diskussion. Det var ingen som pratade uppdragsförståelse eller vad vi ska göra som inte andra lärare gör. Varken huvudmän eller politiker. Ingen som tog ansvar för lärarnas kompetensutveckling. Men så småningom fann jag den typen av samtal hos Lärarförbundet.

Sedan lutar hon sig fram i fåtöljen och börjar prata om Lärarförbundets politiska program som de har tagit fram inför höstens kongress. Programmet syftar bland annat till att lyfta fram de förutsättningar som krävs för att lärare i fritidshem ska kunna genomföra sitt uppdrag enligt läroplanens intention.

– Vi är den yrkesgrupp inom skolan som har minst utbildad personal. Cirka 600 fritidshem i Sverige saknar behöriga lärare. Tänk om man hade 600 skolklasser utan behöriga lärare? säger hon och tillägger att hon ändå är förhoppningsfull.

– Om vi får bukt med det här problemen så kommer vårt yrke att bli drömyrken för hur många som helst, det är jag helt övertygad om. Att leva nära barn och få insyn i ungdomskulturen är väldigt inspirerande.

Line Isaksson älskar sitt jobb men de senaste åren har hon känt sig både stressad och pressad på jobbet.

– Jag är ju en väldigt engagerad person och då är det inte alltid så lätt att hitta en balans mellan jobb och privatliv. Det som har påverkat mig mest på jobbet är bristen på tydligt ledarskap som tar ansvar för fritidshemmets undervisning. Och det har tagit mycket på krafterna att ständigt behöva försvara sig som lärare i fritidshem och övertyga andra om vilken betydelse vår undervisning har för elevernas liv och skolresultat.

Dessutom har det förts en väldigt hätsk diskussion bland fritidspedagoger om professionen under den tid Line Isaksson har suttit i styrelsen, vilket inte alltid har varit så lätt att hantera.

– Eftersom jag representerar Lärarförbundet så har jag blivit en mottagare för den frustrationen. Samtalstonen i sociala medier har stundom varit hård och tuff och det är svårt att inte bli påverkad personligen, men att slå på varandra tjänar ingenting till.

Foto: Anneli Hildonen

Men samtidigt har hon förståelse för den besvikelsen.

– Vi hade kunnat göra bättre tidigare, men nu gör vi många bra saker. Och på senare tid upplever jag att vi kämpar på en bredare front och försöker vända den här kritiken mot politiker och huvudmän, alltså de som måste ta ansvar för det här.

Line Isaksson har svårt att begripa varför det är så många som inte förstår betydelsen av fritidshemmen undervisning.

– När jag tittar på EU:s nyckelkompetenser för livslångt lärande och vad Skolverket beskriver som centrala förmågor så ser jag att alla de förmågorna utvecklas i den fritidspedagogiska undervisningen. Alltså de icke kognitiva förmågorna som eleverna behöver för att klara av den sociala skolkontexten och kunna tillägna sig undervisningen i ämnena.

Runnerydsskolan ligger i ett område där många av barnen kommer från utsatta socioekonomiska förhållanden och där klyftorna ökar för varje år som går.

– Min önskan är att fritidspedagogiken blir en självklar del i varje barns utbildning. Och att vi, tillsammans med skolan, ska bidra till att ge alla barn samma förutsättningar. Det går många nyanlända barn hos oss och de här tankegångarna ledde till att vi började granska vår verksamhet för fem år sedan, för att rannsaka oss själva om hur vi ser på de här barnen, och vad integration betyder för oss, säger hon.

Det hela resulterade i vad kallar för ett interkulturellt fritidshem.

– Vi insåg att vi nästan såg de här barnen som minusbarn, som individer som vi skulle fylla på och anpassa till en svensk kultur. Och det var då vi började jobba med det här interkulturella perspektivet och med ambitionen att bygga en egen kultur där vi låter barnens olika erfarenheter och kunskaper berika varandra, säger hon.

Parallellt med det här utvecklingsarbetet startades ett aktionsforskningsprojekt för att studera det pågående integrationsarbetet.

– Som utvecklingslärare blev min roll att var en mellanhand mellan forskarna och lärarna och just nu försöker jag dokumentera det arbetet i en kandidatuppsats.

Line Isaksson är övertygad om att en av de främsta orsakerna till att okunskapen om deras arbete är så stor är att det finns väldigt lite forskning om fritidshemmens undervisning.

– Vårt upplevelsebaserade lärande handlar mycket om ”mjuka” frågor som kan vara svåra att sätta ord på men som samtidigt måste lyftas fram för att vi ska ha något att förhålla oss till i vårt utvecklingsarbete.

När Line Isaksson får frågan om hur hon skulle vilja beskriva sig som person och vad hon ägnar sig åt privat kommer svaret snabbt.

– Jag är sååå tråkig…! säger hon och skrattar, slår ut med armarna och konstaterar att hon är kulturintresserad, tycker om att vara i naturen och umgås med familj och vänner.

– Jag arbetar jättemycket och när jag inte jobbar så fungerar jag som serviceinrättning i familjen, även om min sambo är lite bättre på det än jag… Annars är jag mest ute och går, med en ljudbok i lurarna.

Men att vara samhällsengagerad är också ett personlighetsdrag. Just nu kretsar tankarna mycket kring valrörelsen.

– Jag är verkligen djupt oroad för vart vi är på väg. Kommer valrörelsen bestå av fake news eller kommer den bli seriös och skapa tilltro till politiken? Eller blir det ett maktspel där politikerna främst är yrkespolitiker som inte grundar sitt engagemang i känslan av att vilja förändra.

För hennes del handlar det om att utveckla en skola som lär ut den värdegrund som vi vill att hela vårt samhälle ska bygga på.

– Fritidslärare är proffs på att ge eleverna förutsättningar att lära sig demokratiska spelregler. Men det lärandet tycker jag att vi har börjat ta alltför givet i vårt samhälle och det utnyttjar populistiska strömningar. Därför är vårt arbete så viktigt. Och kanske hade vi inte haft lika mycket problem med mobbning och våld om politikerna inte hade monterat ner fritidshemmet på det sätt man har gjort, säger hon och förklarar vad hon menar.

– Exempelvis kan det vara jättesvårt för barn att förstå att det är inget alternativ att slå tillbaka om ett bråk har uppstått. Det jag menar är att ett barn inte bara ska lära sig att man inte ska slåss bara för att fröken säger det. Utan för att det är så barnet själv vill att vi ska behandla varandra.

Läs mer

I Fritidspedagogik nummer 1/2018 finns en artikel om integrationsarbetet på Line Isakssons fritidshem, ”Rundtur på fritids för språket skull”. 

ur Lärarförbundets Magasin