Ingår i temat
Källkritik
Läs senare

Luras till kritiskt tänkande på fritids

KällkritikBarnen på Sågtorpsskolans IKT-fritids i Nacka sitter lutade över sina surfplattor och bildgooglar djur. Plötsligt hörs upphetsade utrop – de har hittat en helt ny djurart!

av Sara Djurberg
18 Maj 2018
18 Maj 2018
Linnea Malmsten är lärare och IKT-pedagog och delar sin tid mellan klassrum och fritidshem. Foto: Anneli Hildonen

Linnea Malmsten vinklar persiennerna i klassrummet för att stänga aprilsolen ute. Hon lyser upp smartboarden.
– Upp med en tumme alla som vet vad Google är!

Alla utom två räcker upp händerna. Linnea Malmsten berättar att Google är ett företag som har rutschkanor i stället för trappor på kontoret och har kommit på verktygen som barnen använder när de loggar in i dokument på skolan.

Hon kikar svepande över klassrummet och säger att sökföretaget tittar på hela internet för att hitta allt om hästar när man skriver in ”häst” i sökrutan.

– I dag ska vi se hur bra ni är på att googla bilder, fortsätter hon.

Hon delar ut Ipads och barnen, som går i ettan, får en surfplatta per par.

De får i uppgift att söka bilder på tre olika djur och välja ut den finaste bilden. Det första är en noshörning. När de valt sina favoritbilder på noshörningar frågar Linnea Malmsten hur många som sett en på riktigt och flera händer åker upp i luften.

– Vet ni vad, de har hittat en ny djurart i Uppsala som heter skvader, hörde jag på nyheterna. Skriv in skvader i sökrutan, säger hon och visar hur ordet stavas på smartboarden.

Jag informerar om riskerna utan att skrämma dem och förklarar att det aldrig är deras fel om de hamnar vilse

Barnen skriver på sina paddor. Exalterade rop.
– Va!
– Va?!
– Det är en kanin med vingar!!
– Det är sant, det är inte fejk! ropar en kille.

Vild diskussion uppstår. Är det sant? En tjej kommer rusande och förklarar:
– Det är en blandning mellan en höna, hare och rådjur!

När Linnea Malmsten frågar om någon sett en skvader visar det sig att flera gjort det. En flicka berättar att hon varit i Uppsala och sett djuret.

– Vet ni, det finns inte, säger Linnea Malmsten. Det är ett fantasidjur som man hittade på under 1800-­talet. Bilderna är konstruerade.

Eleverna får med sig en Bamseserie om källkritik när fritidsaktiviteten är slut. Foto: Anneli Hildonen

Det blir tyst i klassrummet. Barnen lyssnar koncentrerat och låter informationen sjunka in.

Nästa djur är en platypus. Barnen får upp bilder på ett djur med anknäbb på en bäverkropp. Reaktionerna uteblir den här gången, tills en pojke självsäkert säger:

– Det är inte fejk, det vet jag. Det är ett näbbdjur.

Mycket riktigt. Platypus är ett näbbdjur som lever i Australien. Nu frågar Linnea Malmsten vad det innebär att vara kritisk. Ingen vet.

– När ni hittade skvadern var ni inte kritiska, då sa ni ”va!” och ”kolla vad häftigt”, men när ni sökte på näbbdjuret var ni lite mer kritiska och funderade på om det verkligen kunde vara sant.

Läraren Linnea Malmsten jobbar med källkritik i snitt två gånger i veckan, både på lektionstid och i fritidshemmet. Sedan flera år arbetar hon med IKT-fritids på skolan, då hon är på nätet med barnen, spelar spel och pratar om saker de hör talas om.

Hon startade IKT-fritids tillsammans med fritidspedagogen Stina Hedlund ur övertygelsen att vuxna behöver möta barnen i den digitala världen som en del i värdegrundsarbetet.

Att lära barnen ett kritiskt förhållningssätt hjälper dem att skydda sig själva, förklarar hon. Hon berättar om en vandringssägen som spreds på skolan för några år sedan om appen Talking Angela. Den påstods användas av pedofiler som kunde filma barnen genom appen.

Så kan du jobba med källkritik

  • Gör ett quiz om sanna och falska nyheter med Metros Viralgranskaren. Spara ner Viralgranskarens bilder med stämpeln ”sant” och ”falskt” och låt barnen rösta, genom att räcka upp handen, visa upp ett färgkort ­eller ställa sig i olika hörn.
  • Gör en fritidstidning. Låt eleverna intervjua varandra, skriva artiklar och prata om vad en nyhet är. Diskutera skillnaden mellan en åsikt och fakta.
  • I Linnea Malmstens och Stina Hedlunds bok IKT – möjligheter och utmaningar (Natur & Kultur) finns fler idéer om hur du kan jobba med digitala verktyg och källkritik.

– Jag hade gråtande, panikslagna barn här på fritids. Då tog vi reda på att man tekniskt sett inte kan filma genom en app, eftersom den måste fråga om den får använda mobilens kamera först, säger hon.

Youtube-paret Jocke och Jonnas filmer med fejkade spökerier är ett annat fenomen som jagat upp eleverna, enligt Linnea Malmsten. För att öva upp den kritiska förmågan och förstå hur man kan luras med film har barnen fått göra egna trickfilmer. Bland annat har de filmat en basketboll som kastas från ena änden av skolgården och satt ihop det med ett klipp när bollen träffar korgen på andra sidan av gården.

Tillbaka till sökövningen. Linnea Malmsten valde avsiktligt ut noshörning för att barnen skulle ”hamna lite snett” och hitta obehagliga bilder. Hon berättade samtidigt att man kan få upp bilder på noshörningar som fått sina horn kapade av tjuvjägare, ofta långt ner i sökresultaten. Det resulterade, såklart, i att eleverna skrollade ner och hittade dessa bilder.

Barnen lär sig bättre hur en sökmotor fungerar genom att upptäcka de här bilderna själva, enligt henne.

– Jag informerar om riskerna utan att skrämma dem och förklarar att det aldrig är deras fel om de hamnar vilse. Och att de ska berätta för en vuxen.

Linnea Malmsten tror att en del lärare och fritidspedagoger är rädda för att släppa loss barnen med surfplattor på fritids. Med viss rätta kan man tycka, då Linnea Malmsten även berättar att elever redan i tvåan vet att man ska skriva in tre x för att komma till porrsajter.

– Då får man ta det samtalet och säga ”Här får du inte söka på sex och knulla bara för att du kan”. Jag har hört kollegor säga att de aldrig skulle låta barnen söka på nätet, ifall de skulle få se olämpliga bilder. Men precis som i verkliga livet kan man stöta på obehagliga saker på nätet och då är det bättre att det finns en vuxen där som barnen kan prata med.

Linnea Malmsten använder ofta källkritiskt tänkande när det dyker upp rykten och påståenden i skolan, allt från att ”Donald Trump är dum i huvudet” till olika kedjebrev.

Ettorna söker bilder på noshörningar och väljer ut den finaste i en övning i källkritik. Foto: Anneli Hildonen

– Jag tror att det är oerhört viktigt att hela tiden fråga: Är det sant? Är det vettigt? Vem vill sprida det här? Vem vinner på det?

Hon tycker att det blivit lättare för barnen att diskutera konflikter sinsemellan efter att de arbetat med källkritik. Om någon blir ledsen över att ha hört ett elakt rykte om sig kan den vuxne lättare reda ut det genom att ställa olika frågor som ”Hur vet du det?” och ”Varför tror du den andra personen sa så här till dig?”

– Då kan eleven svara att den inte vet utan måste fråga personen, säger Linnea Malmsten.

Vilken är den största utmaningen med att arbeta med källkritik på fritids?

– Den kollegiala likvärdigheten. Alla kollegor tycker inte att man ska sitta inne och googla bilder en solig dag. Att skapa ett tydligt syfte med aktiviteten och informera föräldrar kan också vara en utmaning.

Fritidsaktiviteten är slut och eleverna får med sig utskrifter av Bamseserier om källkritik på vägen ut. Linnea Malmsten samlar ihop sina papper. Hon ser fundersam ut.

– Jag får ibland reaktioner från föräldrar som undrar varför barnen får googla på läskiga bilder i skolan. Men de skulle ha hittat de där bilderna ändå. Då är det bättre att vi pedagoger är med och vägleder dem.

Alla artiklar i temat Källkritik (5)

ur Lärarförbundets Magasin