Läs senare

Ny syn på leken

ForskningLeken är ett pedagogiskt verktyg, ett lärtillfälle. Detta visste fritidspedagogerna på Grebyskolan i Norrköping, men genom aktionsforskning ville de lära sig hur de kan använda leken mer medvetet.

av Annika Dzedina
18 Maj 2018
18 Maj 2018
Foto: Pixabay

Lek – ett grundkoncept i fritidshemmet. Den tas så mycket för given att många inte reflekterar över den. Lärarna på Grebyskolans fritidshem blev tvungna att ifrågasätta det de tänkte om lek när de förra läsåret var med i ett aktionsforskningsprojekt med hjälp av forskare från Linköpings universitet. Nu har deras studie kommit: Att utveckla arbetet med lek på fritidshem – erfarenheter från ett aktionsforskningsprojekt.

Varför bestämde ni er för att undersöka leken, Marie Ekeroth och Eva Svärd?
– Vi återkommer alltid till lek i våra pedagog­iska­­ diskussioner. Vi har mycket lek på fritids, för oss är det ju ett pedagogiskt verktyg, och vi hade idéer om hur vi ville använda leken, berättar Marie Ekeroth, fritidspedagog.

Lärarna började med att göra varsin observation av en lek på den egna avdelningen. Utifrån dem enades de om fyra mål med forskningen: Ta reda på barns tankar om lek, utveckla sociala förmågor i lek, utveckla leken som pedagogiskt verktyg samt få en samsyn kring lek.

Vi insåg att både vi och eleverna måste bli tydligare med att ibland måste en lek få vara ostörd

En av lärarna delade in eleverna i mindre grupper och intervjuade dem om deras syn på lek – när är leken bra och när är den dålig?

– Det visade sig att de gärna ville att alla skulle vara med, ingen fick bli utanför. Men ibland var det så att man bara ville leka ifred med ett par kompisar utan att någon annan störde, berättar fritidspedagogen Eva Svärd.

Aktionsforskning – så går det till

Att aktionsforska betyder att titta på sin egen praktik, alltså sitt eget arbete. Man väljer ut ett område som man vill förändra och bestämmer hur man vill att det ska vara. Man brukar tala om aktionsforskningsspiralen: visioner – hinder/möjligheter – handlingsplan – genomförande.

Läsåret 2016/17 fick Grebyskolans fritidshem chans att aktionsforska, med Helene Elvstrand och Lina Lago från Linköpings universitet som handledare. De hade fyra tillfällen per termin avsatta för reflektion med sina handledare.

Lärarna började ifrågasätta regeln ”alla får vara med”. Ibland måste en pågående lek få skyddas, vilket innebär att leken måste ses utifrån olika situationer. Det är inte detsamma som att någon stängs ute systematiskt och återkommande.

– Vi insåg att både vi och eleverna måste bli tydlig­are med att ibland måste en lek få vara ostörd. Vissa elever behöver öva sig på att säga nej, andra behöver öva sig på att ta ett nej, säger Eva Svärd.

I fritidshemmet har de länge använt Lekens lotteri, som innebär att eleverna drar varsin lott och får en aktivitet tilldelad sig. Det är exempelvis pingis, lera, lego, baka och under 20 minuter måste man ägna sig åt den aktiviteten med de andra som dragit den lotten. Efter det har man möjlighet att fortsätta eller göra något annat. Vitsen är att lära sig att leka i nya konstellationer. Aktionsforskningen ledde till att Lekens lotteri började användas mer systematiskt på alla avdelningar.

Lärarna bestämde sig också för att börja arbeta med leklådor, där de samlar material kring ett visst tema, som restaurang eller detektiv. Eleverna kan genom dem utmanas till nya lekar och leklådorna kan flyttas mellan avdelningarna och blir därmed en fråga för personalen i hela fritidshemmet, inte bara på en avdelning.

En av vinsterna med aktionsforskningen är att lärarna känner att de har blivit mer säkra på att de verkligen kan lek. Många av reflektionerna i aktionsforskningen handlade om fritidshemmets övergripande lekmiljö och att leken måste stödja eleverna på olika sätt. Leken behöver användas som pedagogisk strategi i fritidshemmet, för att arbeta med sociala relationer eller få elever att våga eller säga ja eller nej, menar Marie Ekeroth och Eva Svärd. Att verkligen få grotta ner sig i vad det betyder har varit utvecklande, annars är det så mycket görande i fritidshemmet. Nu gäller det bara att övriga lärare på skolan ska förstå:

– Vi vill höja synen på lek som ett lärtillfälle och har till exempel sagt att vi skulle kunna utveckla leken på rasterna mycket mer, men att vi också måste få tid till planering om vi ska göra det. Där är vi inte riktigt ännu, säger Marie Ekeroth.

Aktionsforskningen har också gjort att lärarna utmanat varandra om föreställningar om lek, vilket har lett till att de blivit mer medvetna om syftet med olika lekar och hur de kan utvecklas, berättar hon.

På Grebyskolans fritidshem är fem av sex fritidspedagoger utbildade.

– Vi har också nätverksträffar i hela kommunen ett par gånger per termin, med pedagogiska diskussioner och tankar, berättar Eva Svärd.

De senaste åren har Norrköpings kommun uppmärksammat fritidshemmen efter att tidigare ha fått kritik av Skolinspektionen, arbetet med aktionsforskning är en del av en satsning. Marie Ekeroth och Eva Svärd tycker förstås att det är bra, men ibland var det svårt att få tiden att räcka till utvecklingsarbete i en redan pressad situation i fritidshemmet.

– Men att utveckla något är ett långsiktigt arbete, det tar tid innan det sätter sig, säger Marie Ekeroth.

ur Lärarförbundets Magasin