Läs senare

Så påverkas ditt jobb av nya datalagen

EU:s nya dataskyddsförordning GDPR påverkar även Sveriges fritidshem. Många register blir olagliga när skyddet för den personliga integriteten nu skärps. Men det betyder inte att man måste sluta använda tekniken. Det viktiga är i stället att hitta nya rutiner.

GDPR, General Data Protection Regulation, skärper kraven på vilka personuppgifter som får samlas, och hur. Foto: Thinkstock

Fotografier, adressböcker och listor över elevernas matvanor. Mycket information på Sveriges fritidshem finns numera i datorn. I program som Word är det enkelt att samla information, och i brist på smidiga gemensamma system skapar många medarbetare sina egna lösningar.

Problemet är att det här inte alltid stämmer överens med lagen. För att skydda individen finns det regler kring digitala personregister – och snart skärps dessa. Den 25 maj ersätts dagens personuppgiftslag (PUL) av EU:s dataskyddsförordning GDPR.

Regeringen har ännu inte lagt fram sin proposition, men grundprinciperna är kända. Den mest omtalade förändringen är de enorma bötesbeloppen: Upp till 200 miljoner kronor för privata företag och 10 miljoner kronor för den offentliga sektorn.

En annan viktig förändring är kravet på en registerförteckning. Ett företag eller en kommun måste ha register över all behandling av personuppgifter som sker under dess ansvar – och som omfattas av dataskyddsförordningen.

Johanna Karlén.

Johanna Karlén som är program­ansvarig på Sveriges Kommuner och Landsting, understryker att GDPR inte innebär något förbud mot att lagra information. Det handlar snararare om att hitta rutiner och vid behov anpassa it-miljön – och de tjänster och lagringsytor som används.

– Det ska finnas tydliga riktlinjer för vilka personuppgifter man som medarbetare får spara var – och rutiner för när information ska tas bort.

Det är till exempel fullt möjligt att ha digitala adresslistor på sina datorer även efter den 25 maj.

– I princip skulle jag säga att svaret är ja, men det beror på innehållet i adresslistorna och vilka riktlinjer kommunen har i frågan, säger Johanna Karlén. Den här hanter­ingen ska finnas med i den registerförteckning som ska tas fram centralt, eftersom det handlar om en digital hantering.

Det går även att lägga in inform­ation om vem som ska ha vegetariska mellanmål eller annan särskild kost – om det är relevant för verksamheten.

Ansvaret för att skapa de riktlinjer som Johanna Karlén talar om vilar varken på fritidspedagoger, lärare eller rektorer utan på skolhuvudmannen, vilket i många fall är en kommunal nämnd.

Men även om medarbetarna inte blir juridiskt ansvariga kan de behöva göra jobbet – och många är oroliga för arbetsbelastningen. Line Isaksson, som är lärare i fritidshem och ledamot i Lärarförbundets styrelse, är en av dem.

– Om jag måste gå igenom och rensa all gammal dokumentation så är det en väldigt tidskrävande arbetsuppgift.

Med tanke på hur överbelast­ad fritidspersonalen är tycker Line Isaksson att arbetsgivaren måste plocka bort andra arbetsuppgifter – eller låta någon annan rensa i systemen.

– Om det läggs en administrativ börda som någon annan kan göra på lärarna så resulterar det i att undervisningen får sämre kvalitet.

Läs mer

ur Lärarförbundets Magasin