Läs senare

Ta dig tid att förundras

SupportenHur är läget? Jovars, jag behöver träna upp mina reflektioner kring döden och öka dosen hänförelse, men annars bra tack.

09 Apr 2018
Illustration: Lars Rehnberg

Ja, det räcker inte med att flåsa på löpbandet, och göra yoga för att må bra. Vi behöver också ge vår själ lite utmaning på det existentiella gymmet. Det menar Cecilia Melder, forskare och universitetslektor som skrivit en avhandling i, just det, existentiell hälsa.

– Det finns många studier som visar att om vi har en god existentiell hälsa så påverkar det vår allmänna hälsa, vi kan se det på såväl blodtryck som hälsorelaterad livskvalitet.

Det var WHO, världshälsoorganisationen som i en pilotstudie 2002 såg att den existentiella dimensionen spelade en viktig roll. Människor som ingick i ett meningsskapande sammanhang, om det så var religiöst, politiskt, andligt, filosofiskt system eller i en grupp så uppskattade de sitt mående som bättre.

Utrymmet för att prata om de stora frågorna finns inte längre lika självklart

– De som upplever att de har ett syfte i livet och lever enligt sina värderingar har högre skattad hälsa. Även hopp är viktigt, att känna att framtiden är ljus. Inte minst gäller det ju barnen, som i tioårsåldern och framåt börjar fundera en hel del på livet, säger Cecilia Melder.

Så kanske är det lite läge att ge plats till att försjunka i de stora frågorna då och då. Att bjuda in till existentiellt äventyr, engagera personalgruppen och ge utrymme för barnen i fritidshemmet att fundera lite på vad som är själva grejen med livet.

– Utrymmet för att prata om de stora frågorna finns inte längre lika självklart. Tidigare fanns det en tradition, som den kristna, av hur man skulle tolka liv­ets olika delar. För de unga var konfirmationen ett tillfälle att reflektera kring livsfrågor, säger Cecilia Melder.

Nu sker en stor del av livsfilosofiska resonemang på internet, något som har både för- och nackdelar.

Åtta ingångar för samtal om existentiella frågor

  • Hopp: Berätta om en film, en bok, en dikt eller en handling som ger hopp.
  • Helhet: När på jobbet känner du att det som är viktigt i livet stämmer överens med ditt arbete?
  • Harmoni: När på jobbet eller hemma kan du vara dig själv fullt ut?
  • Att ingå i ett sammanhang: Vad ger goda kollegor och familjen dig? Nämn ett tillfälle ni var en riktigt bra grupp.
  • Existentiell kontakt: När och var hämtar du styrka från sammanhanget, har du någon att stötta dig emot?
  • Personlig tro: Hur förhåller du dig själv till exempelvis döden? Hur kan du  prata om det med andra?
  • Mening: Hur kan meningen med livet uttryckas på jobbet? Kanske är det att hjälpa kommande generation eller att själv bli lite klokare och mer kärleksfull.
  • Förundran: Berätta om en situation eller en betraktelse som kan väcka förundran, som att se ett löv falla.

Källa: Cecilia Melder

– Nätet är en möjlighet för unga att ta del av andras tankar men det kan också bli väldigt tokigt när man stödjer varandra i destruktiva beteenden. Det behövs närvarande vuxna som kan finnas med och hjälpa barnen att få en hälsosam och bra syn på sig själva och kärlekens villkor.

I samtalen med barnen på fritids är det viktigt att acceptera sin egen osäkerhet, att man själv faktiskt inte har alla svaren, och att det är helt okej.

– Det är en del av att vara människa, att inte veta allt. Men när barnen exempelvis frågar vad som händer efter döden så behöver vi svara, inte bara bolla tillbaka och säga ”vad tror du?”.

Det viktiga är inte vad vi tror på utan att vi delar varandras livstolkningar och pratar om det. På så sätt arbetar vi upp ett språk för de existentiella frågorna.

– Som fritidspedagog och lärare i fritidshem har man en unik möjlighet att vara en klok nära vuxen som lyssnar och berättar om egna funderingar. Det kan vara mindre känsligt för barnen att få prata med en vuxen som varken ska bedöma en, som lärarna, eller är ens förälder som man ju ska börja frigöra sig ifrån.

För att få igång ett samtal kan man behöva hämta inspiration utifrån, läsa dikter man tycker om, sånger som lyfter något viktigt. Eller varför inte använda film som uttryckssätt, både att titta på film som berör viktiga frågor och låta barnen göra egna filmer.

– Låt eleverna intervjua andra elever i årskursen över och under om livsfrågor. Det viktiga är att stödja barnen att själva prata om detta, att inte de vuxna har patent på existentiella frågor.

Att få prata om meningen med livet, om hur man vill vara som människa är viktigt för att få perspektiv på det dagliga livet menar Cecilia Melder. Relig­ion och politik kan dock vara lite no-no att prata om i Sverige, menar hon.

– Om vi lägger locket på kring frågor som berör sådant som hopp, framtidstro och meningen med livet, är risken att vi i stället mår dåligt.

Existentiell hälsa kan delas upp i åtta perspektiv. Det första handlar om hopp och framtidstro, hur vi ser på våra möjligheter i livet. Det andra perspektivet handlar om helhet och integration, att känna att det finns en linje i livet mellan våra värderingar, i tanke och känsla, och hur vi handlar, att värderingarna omsätts i handling. Om man till exempel tycker att det är viktigt att få finnas till för och stötta barn så blir valet att jobba som fritidspedagog en del av helheten.

– När man sedan har väldigt många elever kan det vara svårt att hinna vara den fritidspedagog man vill vara och man kan uppleva att man gör våld mot sin person och sina värderingar. På sikt kan känslan av att inte räcka till leda till att man blir utmattad, om man ofta känner att man inte har helhet i sitt liv.

Det tredje perspektivet handlar om harmoni och inre frid, att kunna ha stunder där man känner att man kan slappna av, utan att prestera.

Den fjärde aspekten handlar om att uppleva att man ingår i ett större meningsskapande sammanhang. Det kan vara allt från ett politiskt sammanhang till ett religiöst eller att vara en del av ett arbetslag eller fotbollslag. Eller att vara en del av naturen.

– Kanske är det lite småtrist att skölja ur mjölkpaketet för återvinningen men om du tänker på det långa perspektivet och att ni är många som gör en liten handling för att förändra i det stora så blir det lättare att göra den lilla handlingen.

Det femte perspektivet kallas existentiell kontakt, att kunna hämta styrka från sammanhanget, att be till Gud, eller att i ett arbetslag känna att man kan få hjälp, att gruppen ger mer än individen. Det sjätte perspektivet handlar om personlig tro, hur ser min uppfattning ut om människan, vad händer efter döden, tror jag på slumpen eller att det finns någon kraft som påverkar.

Det sjunde perspektivet berör meningen i, och med livet. Vad man tycker är meningen med livet, hur kan det uttryckas på jobbet, kanske är meningen att hjälpa kommande generation, att bli lite klokare, mer kärleksfulla.

Den åttonde och sista dimensionen handlar om förundran. Här kan man med fördel smygkolla hur barnen gör, de är mästerliga på just denna dimen­sion, att stanna upp, iaktta, och verkligen låta sig fångas av något.

– Vi vuxna behöver träna lite extra på förundran. Att plocka in lite wow-känsla, det mår vi bra av, att låta sig uppslukas av något, det behöver inte vara en så lång stund, men att bli lite hänförd då och då, det mår själen bra av.

ur Lärarförbundets Magasin